Källhantering - En journalistisk utmaning : En fallstudie av två svenska lokaltidningar

Sammanfattning: Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras. Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering. Kovach och Rosenstiel konstaterar att den journalism som präglas av god källverifiering (”Journalism of verification”) alltmer ersätts av en journalism där budskap endast vidarebefordras medier emellan (”Journalism of assertion”). McManus slår i sin marknadsteori fast att journalistiken idag alltmer liknar en produkt vilket leder till att kapitalistiska argument blir ledande i valen av källor. Detta leder till en likriktad journalistik där endast inflytelserika källor, det flera forskare benämner som ”elitkällor”, används för att skapa nyhetsunderlag. Detta är en fallstudie designad att undersöka relationen mellan journalist och källa på två svenska lokaltidningar. Studiens syfte är att undersöka journalisters användning av och förtroende för sina källor samt den påverkan detta har på källhanteringen hos två lokala tidningar i Sverige. De utvalda tidningarna är Nya Wermlands-Tidningen (NWT) och Nya Lidköpings-Tidningen (NLT). Studien kommer, genom att kvalitativt intervjua fyra journalister på varje tidning, att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs i det dagliga arbetet med källverifiering. Studien önskar att ta reda på hur, hur noggrant, samt utifrån vilka parametrar journalisterna hanterar sina källor för att säkerställa ett journalistiskt innehåll som uppfyller kraven för ”god journalistik”. Resultatet av vår studie är, bland annat, att de intervjuade journalisterna tenderar att se noggrann källverifiering som en viktig del av sitt dagliga arbete. Deras syn är gemensam gällande att samtliga involverade parter skall representeras i en artikel. Även om så generellt är fallet går det här att finna skillnader mellan de båda undersökningsobjekten. Skillnaderna existerar huvudsakligen beroende på de olika marknader tidningarna agerar på, och den skillnad i publiceringsmiljö detta skapar. Det leder, i vissa fall, till att nyhetsartiklar publiceras innan samtliga källor lokaliserats eller noggrant verifierats.