Relativvärdering - sant eller falskt? : En kvantitativ studie om teoretiska multiplar som investeringsstrategi på OMXSPI

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: I takt med den stigande börsen så har intresset för aktiehandel ökat. Det finns ett stort antal investeringsstrategier att använda i jakten på att generera maximal avkastning. Två sådana strategier är att investera i företag med låga respektive höga multiplar. Tidigare studier har primärt fokuserat på icke teoretiska (redovisade) multiplar för stora bolag, varför det kan vara relevant att undersöka hur väl investeringsstrategier baserade på teoretiska multiplar för små och medelstora bolag presterar. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av teoretiska multiplar identifiera undervärderade bolag listade på Stockholmsbörsen Large, Mid samt Small Cap, för att sedan studera om en sådan strategi kan användas för att överavkasta över tid. Investeringarnas optimala tidshorisont undersöks också. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Bolagen som undersöks är listade på OMXSPI under perioden 2016–2022 med 3, 6, 9 och 12 månaders portföljer. De redovisade och teoretiska multiplarna P/E, EV/EBITDA och EV/Sales jämförs och totalt har nio portföljer skapats. Dessa portföljer utvärderas med avseende på årlig avkastning och ackumulerad avkastning samt med olika utvärderingsmått såsom Sharpekvot, Treynorkvot, Modigliani-Modigliani och Jensens alfa. Resultat: Resultatet visar att det inte är möjligt att överavkasta genom att investera i teoretiskt undervärderade bolag. Ingen av årsportföljerna hade en riskjusterad avkastning som översteg index. Den multipel som lyckades bäst i denna studie var EV/EBITDA, och den marknadslista som presterade bäst var Mid Cap, dock utan signifikans i resultaten vilket innebär att det kan ha varit slumpmässigt. Vad gäller portföljerna med kortare tidshorisont presterade de klart bättre än årsportföljerna, men även här är det svårt att dra några slutsatser eftersom signifikansen överlag var låg.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)