Ta ett djupt andetag och slappna av, så löser det sig. Eller? : En kvalitativ studie om spänningsreglering och mental träning i idrottslärarutbildningen på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm samt i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet.

Sammanfattning: Syfte Syftet med den föreliggande studien var att undersöka relationen mellan hur det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasiet undervisas på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och huruvida det senare påverkar alumners undervisning i idrott och hälsa. Studien undersöker även hur intervjupersoner beskriver och ser på spänningsreglering och mental träning. Metod Metoden som användes var dels en dokumentanalys, dels intervjuer av diskursteoretisk karaktär. Dokumentanalysen följdes senare upp av en läroplansanalys enligt Lindes (2012) principer och intervjuerna analyserades med hjälp av Svenssons (2019) diskursanalys ochLindes (2012) läroplansanalys. Urvalet består av högskolelärare, studenter och alumner samtutvalda styrdokument från Skolverket och GIH. Resultat Resultatet från dokumentanalysen visar att de studerade begreppen nämns två gånger i sin helhet i Skolverkets styrdokument men att de inte syns i GIH:s styrdokument. Resultatet frånintervjuerna visar att högskolelärare, studenter och alumner anser att spänningsreglering och mental träning är ett viktigt centralt innehåll men däremot upplever studenterna ochalumnerna att deras ämneskunskaper är bristfälliga. En anledning till det är att begreppenöverlag inte verkar behandlas på GIH. Den samlade bilden av hur begreppen beskrivs visar att de kan ha olika betydelser beroende på de intervjuades tidigare erfarenheter och intressen vilket även verkar kunna påverka hur alumnerna senare väljer att realisera det centrala innehållet. Slutsatser En slutsats som kan dras med hjälp av den gjorda dokumentanalysen är att GIH:s styrdokument i det här avseendet inte går i linje med Skolverkets styrdokument eftersom spänningsreglering och mental träning i princip inte får något utrymme i varken styrdokument eller praktik på GIH. Ytterligare en slutsats som kan dras är att begreppen är mångfacetterade och verkar kunna befinna sig i dels en prestationsdiskurs, dels en hälsodiskurs beroende på vem som beskriver dem och i vilket sammanhang de avses användas.