Att teckna sig till kunskap i skolår 4 – 6 samt i NO-ämnena

Sammanfattning: I detta examensarbete undersöks frågan om vad elever väljer att representera i en egenproducerad teckning när de ska bearbeta en naturvetenskaplig faktatext. Arbetet undersöker även möjliga anledningar till att elever representerar vissa element före andra samt hur eleverna själva kan uppleva ritandet som arbetsform. Studien i arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 elever från en femteklass. Eleverna intervjuades enskilt där de fick rita fritt samtidigt som de lyssnade på en faktatext om hjärnan. Därefter ställdes frågor till eleverna om teckningen och elevens upplevelser. Resultatet indikerar att elever använder bilder för att skapa helhetsbilder av det aktuella ämnet samt för att knyta ihop sin förståelse av kunskapen med omvärlden. Däremot visade resultatet även att elever som upplevde att deras förmåga att rita var undermålig, eller att själva ritandet var ointressant, inte upplevde samma positiva effekt för lärandet som övriga elever gjorde. Ritandet var också svårt att använda för eleverna när de skulle bearbeta okänd fakta eller svåra begrepp. Slutsatsen av arbetet är att ritandet bör få ta minst lika stor plats som traditionella text- och talbaserade aktiviteter i klassrummet, men att ritandet ska ses som en förmåga som eleverna behöver få träning och stöttning i.