Gränslöst arbete i spår av Coronapandemin : En kvalitativ studie av erfarenheter av gränslöst arbete under Coronapandemin

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)