Elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark : En studie om räddningstjänstens kunskap och riktlinjer

Sammanfattning: Ökad miljömedvetenhet ökar anpassningen till ett klimatsmart samhälle där helt eller delvis elektriska bilar blivit populära. Med ökat antal elektriska bilar på vägarna tillkommer risker, som tidigare inte funnits, i form av litium-jonbatterier. Elfordon målas upp som en stor brandrisk men är det korrekt?  Vid brand i ett parkeringsgarage under mark finns flera försvårande förutsättningar när räddningstjänsten ska utföra insats. Vid elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark ökar komplexiteten ytterligare. På grund av begränsad forskning är osäkerheten fortfarande stor exempelvis om räddningstjänstens larmställ står emot toxisk brandrök, speciellt det farliga ämnet vätefluorid, som bildas vid elfordonsbrand.  Räddningstjänsten saknar tydliga riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark vilket är ett problem som behöver belysas och utredas. Arbetet omfattar en litteraturstudie, enkätundersökning och intervjustudie.  Medvetenheten om eventuella risker med elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark är stor. Kunskapen hur riskerna ska hanteras vid insats är däremot bristfällig. Med högre befattning på räddningstjänsten och utbildningskrav höjs generellt kunskapsnivån. Oberoende om en person arbetar på räddningstjänstförbund, enskild kommuns räddningstjänst eller arbetsbefattning har individuellt intresse stor inverkan på personens kunskapsnivå kring elfordonsbrand. Resultatet av enkätundersökning och intervjustudie åskådliggjorde att riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark förekom i mindre utsträckning inom svensk räddningstjänst. Istället uppgav vissa räddningstjänster att allmänna riktlinjer för elfordonsbrand förekom och dessa kan appliceras på efterfrågat scenario.  Slutsatsen av utfört arbete är att nationell riktlinje för elfordonsbrand behöver upprättas. Riktlinjen bör inte vara specificerad till elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark utan allmänt skriven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör som styrande organ leda samverkan med svensk räddningstjänst för upprättandet av nationell riktlinje.  Önskan med arbetets resultat är att belysa kunskapsbristen med förhoppning att berörda parter tar ansvar för att höja befintlig kunskapsnivå. Vidare att framtagandet av nationell riktlinje kring elfordonsbrand genomförs. För att möjliggöra detta behövs mer och ny forskning.  På grund av arbetet omfattning fanns inte möjlighet att undersöka innehåll och utformning av eventuell framtida riktlinje. Vid fortsatt arbete är detta något som bör undersökas. Befintliga riktlinjer kring elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark bör också studeras vidare.