Hållbara energilösningar på framtida Jägersro Hästcenter -dimensionering av solcellssystem och batterilager

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för energivetenskaper

Sammanfattning: Nuvarande Jägersro trav- och galoppbana i sydöstra Malmö ska bytas ut mot bostäder. Skånska Travsällskapet planerar bygga nya Jägersro Hästcenter på sin privata mark precis bredvid. De önskar att hästcentret blir Europas ledande med fokus på hållbarhet. I juli 2024 planeras den första byggnaden invigas, den avsedd för publik, som antas tecknas till ett effektabonnemang. Det förutspås att lokal effektbrist riskerar uppstå i Malmö i framtiden. Det är därför viktigt att utveckla metoder och teknologi för en mer flexibel elanvändning och elenergilagring. Denna studies syfte formulerades till att undersöka den eventuella nyttan av att installera solpaneler och batterilager på framtida Jägersro Hästcenter. Syftet var också att undersöka hur en lastprofil kan se ut som elproduktion och elenergilagring ska optimeras för. Målet var delvis att bidra med metodutveckling gällande framtagandet av lastprofiler i nya områden. Den publika byggnaden, en byggnad som kommer bli unik med avseende på arkitektur och verksamhet, blev fokus för beräkningar. En trolig lastprofil togs fram genom 'byggstensmetoden' (som studiens författare namngav metoden till). Denna metod bygger på att identifiera olika laster i den framtida önskade enheten och finna motsvarigheter till dessa i andra befintliga enheter, varpå motsvarigheterna adderas till en graf som visar energianvändning över tid. Denna metod kan användas för andra unika byggnader som ännu inte existerar. En lastprofil skapades för en typisk månad med en baslast på 42 kW, dagliga lunchtoppar på 26 kW, tre små evenemang på 91 kW, fyra mellanstora evenemang på 107 kW samt ett stort evenemang på 140 kW. Elektriskt driven värme och kyla inkluderades inte. Vid simulering av solcellssystem för den publika byggnaden visade det sig att egenanvändningen behövde vara hög för att systemet skulle bli lönsamt och minska driftkostnader. Det valda systemet på 164 kWp fick en återbetalningstid på 17 år. I kombination med litiumjonbatterier på 12kW-25,9kWh eller 24kW-51,8kWh blev återbetalningstiderna istället 18 år eller 19 år, det vill säga inom batterilagrens antagna tekniska livslängd men inte inom batterilagrens antagna ekonomiska livslängd. Eftersom investeringskostnaden för batterilager är proportionell mot dess kapacitet innebär det att man vill kapa maximal effekt under så kort tid som möjligt. Det visade sig att om investeringskostnaden skulle vara återbetald inom batterilagrens ekonomiska livslängd var batterilagren tvungna att kapa effekt utefter sin maximala förmåga varje månad. Detta var endast fallet under sommarmånaderna då den publika byggnadens lasttoppar redan 'smalnats av' tack vara solcellssystemets inverkan. Det finns en stor potential att installera flera solcellssystem på Jägersro Hästcenter men idag kommer största nyttan från att maximera egenanvändningen av solel. Gällande batterilager finns andra enheter inom området som kan passa bättre, såsom travbanebelysningen vilket dock kräver vidare studier. Vidare nyttor diskuterades såsom att dela/lagra el inom/utanför området men tyvärr kunde inget entydigt svar hittas för vad som blir lagligt tillåtet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)