SPÄNNKABLAR I REAKTORINNESLUTNINGEN : Utredning kring olika konstruktionstyper av Reaktorinneslutningar

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggvetenskap

Sammanfattning: Frågor kring kärnkraftverk har alltid varit ett omdiskuterat ämne. Kärnkraftens betydelse varierar stort mellan olika länder. Av 441 reaktorer i världen tillhör 10 av dem till Sverige. Kärnkraftverk i Oskarshamn är en av dem. Företaget OKG har beslutat att genomföra en övergripande utredning kring olika konstruktionstyper av reaktorinneslutningar med detta examensarbete. Arbetet begränsas till att göra en litteraturundersökning. En viss genomgång av både nationella och internationella rapporter har gjorts. Det primära syftet med detta examensarbete är uppdelat i två huvuddelar. Den första delen av utredningen visar olika konstruktionstyper av reaktorinneslutning i hela världen. Den andra delen visar de reaktorinneslutningarna som har en liknande konstruktion som på OKG d.v.s. betong som är förspänd med cementinjekterade spännkablar. En liknande konstruktion finns bl.a. i Finland och Frankrike. Vi har också diskuterat kontroller för andra konstruktionstyper där spännkablarna är omgivna av luft eller fettinjekterade. I utredningen redovisas en del inträffade skador och incidenter i Svenska och utländska kärnkraftverk reaktorer. Företaget har två övriga frågeställningar som undersöktes i senare skedet av arbetsgång. Spännkrafter minskar med tiden på grund av krympning och krypning i spännarmerade konstruktioner vilket påverkar säkerheten av konstruktionen negativt. Som en del av detta arbete utfördes undersökningar om det finns metoder att bestämma spännkrafter där spännkablarna inte är åtkomliga. I det slutliga skedet av utredningen undersöktes metoder som Trafikverket följer för att kontrollera sina broar d.v.s. utföra huvudinspektioner/ besiktningar. Huvudsyftet av examensarbetet har uppfyllts men vissa delar är begränsade på grund av mesta informationer av olika kärnkraftverk är konfidentiella och inte tillgängliga på nätet. Och alla våra undersökningar var webbaserade som innebär att vi hade inte möjlighet att hitta rätt informationer direkt från webben. Samtidigt kontakta de olika utländska kärnkraftverken var inte så lätt på kort varsel. Strålsäkerhetsmyndighet (SSM) hjälpte oss att få kontaktinformation av 3 olika länder. I slutet av rapporten ges analys och diskussion kring utredningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)