Kaffebaristan och EU-parlamentarikern : Hur svenska dagspresstidningar gestaltade Annie Lööf och Jonas Sjöstedt i samband med deras tillträde som partiledare

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. Målet är att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och två veckor efter deras tillträde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder: Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och två veckor efter respektives tillträde som partiledare?   För att ge svar på problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som består av en kvalitativ innehållsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehållsanalys. Materialet för innehållsanalysen är faktabaserade artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tillträde som partiledare till och med två veckor efter tillträdet. Materialet bygger på totalt 113 artiklar varav 60 artiklar handlar om Annie Lööf och 53 artiklar handlar om Jonas Sjöstedt. För att undersöka hur Lööf och Sjöstedt gestaltades i de svenska dagspresstidningarna har jag använt gestaltningsteorin och tidigare forskning som därmed även ligger till grund för innehållsanalysens analysschema. Gestaltningen av Lööf och Sjöstedt har jag sedan analyserat utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader i gestaltningen av Annie Lööf och Jonas Sjöstedt samt att de kan analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. De främsta likheterna är att Lööf och Sjöstedt gestaltades som vinnare av den interna partiledarkampen men även som hot och stridslystna gentemot andra partier och politiker. De gestaltades även i lika låg utsträckning utifrån kläder och utseende. De främsta skillnaderna är att de gestaltades som vinnare, hot och stridslystna på olika sätt. Sjöstedt gestaltades som ett större hot och en lovordad vinnare medan Lööf gestaltades som mer stridslysten och ”bara” en vinnare. De fick även uttrycka sina politiska åsikter och förslag om olika ämnen. Lööf fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en privat sfär medan Sjöstedt fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en offentlig sfär. Det rådde även högre grad av personifiering i gestaltningen av Lööf medan gestaltningen av Sjöstedt handlade i högre grad om politiska sakfrågor vilket kan ses som en uppdelning av en privat och offentlig sfär. Skillnaderna i gestaltningen kan ses som ett sätt att upprätthålla en genusordning där mannen är överordnad kvinnan. Det kan också ses som ett genuskontrakt där könen hålls isär och mannen utgör normen vilket han även anses göra inom politiken. Det kan bland annat förklara uppdelningen av den privata och offentliga sfären. Skillnaderna kan också ses som en dikotomi vilket skapar genusstereotyper.