Distriktssköterskors erfarenheter av läkemedelsförskrivning inom primärvården : En systematisk litteraturstudie

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/Hälsohögskolan; Högskolan i Jönköping/Hälsohögskolan

Sammanfattning: Bakgrund: Distriktssköterskan har en central roll i primärvården med sin specialistkompetens och rätten att kunna förskriva läkemedel. För detta krävs både utbildning och erfarenhet. Klinisk bedömningsförmåga utvecklas gradvis ju mer kompetent och erfaren en sjuksköterska blir. Att ansvara för förskrivning av läkemedel är en komplex uppgift och ett steg mot att bli expert.  Studien kopplas till Patricia Benners (1984) beskrivning av sjuksköterskans transition från novis till expert.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsförskrivning inom primärvården. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ induktiv design. Datainsamling har skett genom blocksökning innehållande fritext i databaserna Cinahl och Medline. Tio artiklar svarade mot syftet och inkluderades. Tematisk analys beskriven av Braun och Clarke (2006) med fokus på det semantiska innehållet har använts. Resultat: Att kunna förskriva läkemedel bidrar till holistisk vård. Utbildning är avgörande i förberedelserna för att bli självständig som förskrivare men det tar tid att växa in i rollen. Det finns behov av att implementera förskrivningsrätten kliniskt. Att kunna förskriva läkemedel förknippas med ökad arbetsbelastning. Att få stöd från kollegor leder till att integrera förskrivning i det dagliga arbetet. Slutsats: Att växa in i rollen som självständig förskrivare tar tid och innebär att distriktssköterskan måste våga ta ansvar. Både teoretisk och klinisk träning behövs samt stöd från kollegor och organisation. Sammantaget leder detta till ökad arbetsglädje och självkänsla.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)