Tradition och tyst kunskap

Sammanfattning: Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap. Vidare görs en läsning av Niklas Luhmanns systemteori och autopoiesis begrepp. Därpå redogörs för hans distinktion mellan psykiska och sociala system och hans ståndpunkt att de inte kan reduceras till varandra. Han menar att tankar och annat som hör till själslivet till sin natur är privat och inte kan kommuniceras. Kommunikation är något som hör nära samman med sociala system. Med denna Luhmanns distinktion försöker jag förstå skillnaden mellan Göranzons och Rolfs olika syn på tyst kunskap och osägbarhet. Närmare bestämt så att jag uppfattar att Göranzon rör sig mer i Luhmanns domän för psykiska system medan Rolf mera rör sig i domänen för sociala system. Jag ansluter mig till Rolfs uppfattning om traditionens kunskapsförmedlande potential och till den fokala kunskapens möjligheter. Men genom de begräsningar som jag menar att systemteorin visar vad gäller den individuella, privata kunskapen och möjligheten att kommunicera den, så öppnar det mot Göranzons uppfattning om att det finns osägbar kunskap. Enligt min uppfattning är den osägbara kunskapen inte av en speciell art utan en restpost i individernas olika och unika utgångspunkter för förståelsenav de kunskapselement som till exempel kommuniceras inom en organisation.