En studie om hur lärare ser på elevers intresse och förhållningssätt till teknikämnet, med betoning på genus.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer:  1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning.