Hjälpsådd av vall : renovera befintlig vall eller anlägga ny?

Detta är en M1-uppsats från SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Arbetet är en litteraturstudie där jag har undersökt hur vallen påverkas av hjälpsådd och vilka faktorer som är mest avgörande i ett system med långliggande vallar. Arbetet innefattar inte några egna försök däremot har jag granskat andras försök både i Sverige och internationellt. En stor kostnad uppkommer i samband med att vallen ska anläggas. Denna kostnad ska sedan fördelas på vallens totala liggtid som ofta är ca tre år vid intensiv vallodling. Vallens avkastning minskar i regel med ökad ålder och en metod för att öka avkastningen skulle kunna vara att årligen hjälpså med en mindre mängd vallfrö. Vallens liggtid skulle på så vis kunna förlängas och den dyra anläggningskostnaden spridas på fler år. Det som talar mot hjälpsådd är att det är en förhållandevis ny teknik i Sverige. Det är viktigt att respektive vallfröart hamnar på rätt sådjup om etableringen ska lyckas. Om optimala förutsättningar råder kan mängden vallfrö halveras utan att avkastningen påverkas. Om vallen sås i rader eller bredsprids har ingen betydelse. Kemisk bekämpning under insåningsåret har negativ påverkan på klövern och ger ingen merskörd hos vallen. Valet av skyddsgröda har ingen betydelse så länge insådden får tillräckligt med ljus. Vallen gynnas av att skyddsgrödan tas som helsäd. Vad som är optimal vallålder beror på vilken vallart som är mest dominerande i blandningen. Många högavkastande arter tappar snabbt i avkastning efter de två första åren och i ett system med extensiva långliggande vallar bör man redan från början tänka igenom vilka arter som är mest lämpliga. Hjälpsådd kan ske med befintlig såmaskin. Både släp- och skivbillar fungerar. En vanlig vält utrustad med frölåda går också bra. Det finns även ogräsharvar utrustade med frölåda och speciella direktsåmaskiner. Granskningen av försöksresultaten ger olika svar. Fem av försöken visar att hjälpsådd ökar avkastningen medan två försök visar att metoden inte fungerar. De försök som visar att hjälpsådd inte ökar vallens avkastning är utförda i Sverige. Två försök utförda på Irland, ett försök på Nya Zealand, och två försök i Sverige visar alla på ökad avkastning med hjälpsådd. Flera av försöken är dock inte trovärdiga eftersom material och metod är otydligt formulerade eller så har försöken utförts under en för kort tidsperiod. Vad som också är värt att nämnas är att flera av försöken är närmare 20 år gamla och mer moderna studier av ämnet behövs om man vill hävda att hjälpsådd faktiskt fungerar. Ett av de svenska försöken som visar att hjälpsådd inte ökar vallens avkastning kan ses som mycket trovärdigt. Anledningen till detta är att försökets upplägg finns noga dokumenterat och att man mätt både avkastning, näringsinnehåll och botanisk sammansättning under flera år. Detta utan att några signifikanta skillnader mellan försöksrutorna eller försöksplatserna kunnat fastslås. Mina slutsatser blir därför att hjälpsådd sannolikt inte kan användas för att motverka den minskade avkastningen i högavkastande vallar, i alla fall inte under svenska förhållanden. Detta beror förmodligen på att de nya plantorna blir utkonkurrerade av den befintliga vallen. Det är dock troligen möjligt att hjälpsådd på gamla mycket lågavkastande vallar skulle kunna höja avkastningen, eftersom det i extrema situationer alltid finns en lägsta nivå då alla efterkommande åtgärder förbättrar resultatet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)