Arbetsterapeutiska interventioner för unga vuxna med psykisk ohälsa

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Hållbar vardag och hälsa i ett livsperspektiv; Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: I dagens samhälle ökar psykiska besvär och psykiska diagnoser enormt främst hos unga vuxna mellan 18-29 år. Fler drabbas av psykisk funktionsnedsättning vilket kan leda till att personens vardagliga aktiviteter och balans rubbas. Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga om det finns vetenskapligt stöd för arbetsterapeutiska interventioner i vardagliga aktiviteter hos unga vuxna med psykisk ohälsa i åldersgruppen 18-29 år. Metod: En icke- systematisk litteraturöversikt genomfördes där originalartiklar hittats genom sökning i tre olika databaser: MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Tio artiklar inkluderades i resultatet, som sedan analyserades utifrån Person, Miljö och Aktivitet (PEO-modellen). Resultat: I resultatet framkom sammanlagt tio olika interventioner vilka samtliga visade positiva effekter. Framförallt utifrån Person där kognitiva färdigheter och exekutiva funktioner, välbefinnande, tillfredsställelse, planering, hälsorelaterade faktorer förbättrades, deltagarnas hopp, glädje, aktivitetsvärde ökade. Utifrån Miljö förbättrades delaktighet i sociala sammanhang. Utifrån Aktivitet förbättrades aktivitetsbalans, tidsanvändning och aktivitetsengagemang. Alla tio interventioner innehöll komponenterna Person och Aktivitet, nio interventioner inkluderade även Miljö. Diskussion: Beroende på vilka bedömningsinstrument som användes i studierna för att utvärdera interventioner hamnade mer fokus på Person, Miljö eller Aktivitet - eller en kombination av dessa. Eftersom den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar i Sverige, finns ett behov av utveckling av arbetsterapeutiska interventioner för målgruppen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)