Matematikängslan i lågstadiet : Hur lärare beskriver att de arbetar med och förebygger matematikängslan

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare som arbetar i årskurs 2 beskriver att de arbetar med och förebygger matematikängslan i lågstadiet. Denna studie utfördes eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning om hur lågstadielärare arbetar med och förebygger matematikängslan i den svenska grundskolan. Tidigare forskning har haft ett större fokus på att studera elever med matematikängslan hos äldre elever vilket gör att det finns en kunskapslucka inom matematikängslan i lågstadiet.   I studien gjordes fyra semistrukturerade intervjuer och intervjumaterialet analyserades tematiskt med hjälp av våra teoretiska begrepp. De teoretiska utgångspunkterna som studien bygger på är begreppet självförmåga från den socialkognitiva teorin och KASAM-teorin som utgår från begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet som innebär känsla av sammanhang. Resultaten av denna studie visar att lärarna i lågstadiet arbetar med och förebygger matematikängslan på olika sätt med sina elever i klassrummet. I vår studie kunde vi komma fram till att alla lärarna förebygger och arbetar via arbetssätten:   ·       Varierande arbetssätt   ·       Gemensamma genomgångar  ·       Läromedlet: Favorit matematik Alla lärare i studien är medvetna om att matematikängslan kan förekomma i lågstadiet men i olika mån. Resultatet visar att de lärarna som vet om att de har elever med matematikängslan bland sina elever är i större mån medvetna om förekomsten av matematikängslan än de lärarna som anser att de inte har elever med matematikängslan.