Att tänka framåt genom att backa bakåt : Planerad reträtt ur ett policyanalytiskt perspektiv

Sammanfattning: Klimatförändringar innebär att Sverige i allt större utsträckning utsätts för problematik relaterat till havsnivåhöjningar, erosion, ras och skred, vilket kommer bli mer påtagliga i framtiden. Det finns alltså ett behov av att klimatanpassa svenska samhällen och det finns växande förväntningar att den fysiska planeringen ska kunna hantera och främja strategiskt nytänkande i klimatanpassningsfrågor. Idag finns flera metoder och strategier för hur klimatanpassning kan ta form, men det är främst så kallade hårda åtgärder, såsom vallar och murar, som verkställs i praktiken. Vad händer om en vall brister eller feldimensioneras? För att lösa denna problematik krävs nya tankesätt och typer av klimatanpassningsmetoder, såsom planerad reträtt, vilket krasst innebär att delar av samhället förflyttas bort från riskutsatta områden. Men planerad reträtt är nästan helt outforskat i en svensk kontext. Till följd av praktisk frånvaro råder förvirring kring metoden, vilket begränsar dess relevans och bidrar till det inte övervägs som en legitim klimatanpassningsmetod. Det finns alltså en deskripans mellan den svenska klimatanpassningsplaneringen och målsättningar om långsiktig resiliens. Därför finns det ett behov av att undersöka hur svensk planerings- och klimatanpassningspolicy förhåller sig till planerad reträtt och hur det kan bli en aktuell klimatanpassningsmetod. Denna uppsats ämnar att undersöka vilka förutsättningar som finns och behöver finnas för att planerad reträtt ska vara en aktuell klimatanpassningsstrategi i en svensk kontext, samt bredda kunskapen för beslutsfattande om förhållningssätt och ställningstagande i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Genom en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer och dokument används Advocacy Coalition Framework för att analysera och kartlägga policyläget för planerad reträtt i en svensk kontext. Resultatet visar att en version av planerad reträtt redan bedrivs idag, men att det finns ett behov av formellt ansvarstagande och institutionsövergripande samarbete för att planerad reträtt ska bli en aktuell strategisk klimatanpassningsmetod i Sverige.