Dagens och morgondagens hållbara landskapsarkitektur : klimatberäkning som vägvisare i designprocessen

Sammanfattning: I dag är behovet av att hitta lösningar på klimatfrågan mer brådskande än någonsin och frågan kring hur vi ska rädda klimatet är en av de största i vår samtid. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Bygg-och anläggningssektorn stod för ca 20% av Sveriges totala koldioxidutsläpp 2020, och 2022 lagstiftades krav på klimatdeklaration för byggnader. Klimatförändringar och digitalisering är båda fenomen med stor inverkan på vår samtid och uppsatsen undersöker därför hur digitalisering kan användas för att minska klimatpåverkan för projekt inom landskapsarkitektur genom klimatberäkning. Digitaliseringen har gett upphov till nya verktyg för landskapsarkitekter att använda i sitt arbete, och uppsatsen utforskar i vilken utsträckning som dagens landskapsarkitekter tillämpar de. Syftet med uppsatsen är att skapa förutsättningar för landskapsarkitekter att tillämpa klimatberäkningar i sitt vardagliga arbete och målet är att undersöka vilka möjligheter som finns för att utföra klimatberäkningar i Kajpromenaden med hjälp av parametrisk design och verktygen Rhinoceros 3D (Rhino) och Grasshopper. Idag arbetar inte många landskapsarkitekter med klimatberäkning, de är heller inte så medvetna om vilka koldioxidutsläpp som deras projekt orsakar. Genom att tillämpa klimatberäkning i designprocessen, kan det gå att öka medvetenheten kring gestaltningar. Litteraturstudien ger en bakgrund till klimatförändringar och klargör vilken klimatpåverkan som materialen har, tillämpningsmetoden tillsammans med kvalitativa studier testar klimatberäkning i Kajpromenaden och undersöker branschens syn på möjligheter och utmaningar inom ämnet, medan de kvantitativa studierna undersöker branschens kompetens och mottaglighet för 3D-verktyg och klimatberäkning. Uppsatsen utreder vilka möjligheter landskapsarkitekter har för att klimatberäkna med hjälp av parametriska verktyg i designprocessen och undersöker några av de utmaningar som tillämpning av klimatberäkning i projekt inom landskapsarkitektur innebär. Uppsatsen undersöker genom en enkätundersökning i vilken utsträckning som digital 3D-modellering och klimatberäkning används inom landskapsarkitektur, och även vilka möjligheter och utmaningar som klimatberäkning innebär för landskapsarkitekter och övriga teknikområden genom intervjuer. Klimatberäkning kan tillämpas i landskapsarkitekturens iterativa designprocess genom parallellt arbete i 3D-modelleringsverktyget Rhinoceros 3D och det parametriska tillägget Grasshopper där mängder koldioxidutsläpp kan beräknas och bearbetas genom testning av alternativa designlösningar med koldioxidutsläpp som kriterier. Kajpromenadens koldioxidutsläpp var 38 912 kg CO₂e och 10,8 kg CO₂e/m², med hjälp av miljöförbättrande åtgärder gick det att minska koldioxidutsläppen till 27 725 kg CO₂e och 7,7 kg CO₂e/m². Plantering av träd och vegetation uppskattades till att potentiellt lagra -45 297 kg CO₂e, och kompenseringen av miljöförbättrande åtgärder och planterad vegetation ger en klimatpåverkan på -17 572 kg CO₂e och -4,8 kg CO₂e/m².