Anestesisjuksköterskans upplevelse i samband med akutlarm : -en kvalitativ intervjustud

Sammanfattning: Abstrakt  Bakgrund:I anestesisjuksköterskans ansvarsområde ingår direkt omhändertagande av patienten på grund av försämrade vitalparametrar eller trauma som indikerar det akuta behovet av vård. Som anestesisjuksköterska finns beredskap för att upprätthålla fri luftväg vilket är det första som prioriteras. Ett akutlarm består av vårdpersonal med olika specialistkunskaper med beredskap för att möta akuta vårdsituationer. Simuleringsövningar inom kommunikation och teamarbete genomförs för att förbättra patientsäkerheten. Vikten av god kommunikation i omvårdnadssituationer belyses genom Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori, vilken används som teoretiskt ramverk.  Motiv: Det finns begränsade studier om anestesisjuksköterskors upplevelser av deltagande i samband med akutlarm, därför är studien betydelsefull för att beskriva brister men även positiva upplevelser för framtida vårdutveckling.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser i samband med akutlarm. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer med 12 anestesisjuksköterskorgenomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att insamla och analysera intervjuerna. Resultat: Från deltagarnas intervjuer identifierades fyra kategorier, att vara förberedd, att hantera stress, att kommunicera i teamet och att uthärda svåra vårdsituationer. Konklusion: Det behövs mer resurser till simuleringsövningar inom teamarbete för ett mer strukturerat arbete och bättre kommunikation i samband med akutlarm. Ökad arbetsbelastning och stress är förknippat med risk för patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan har en individuell upplevelse av arbetsbelastningens och stressens påverkan på arbetet i samband med akutlarm. Förslag på framtida forskning är att undersöka patientens erfarenhet i samband med akutlarm och upplevelsen av att få vård av anestesisjuksköterskan.