Det vore ju inte fel om något hände: Om sur place-principen och asylmissbruk inom migrationsrätten

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar sur place-principen inom migrationsrätten. Principen innebär att flyktingskap inte föreligger när flyktingen lämnar sitt hemland, utan att flyktingskäl uppkommer på plats i det nya landet. Det kan bero på omvälvande händelser i hemlandet bortom den asylsökandes kontroll, såsom statskupper eller krigsutbrott, men också på sådant som han eller hon själv gör, till exempel att bli högljutt oppositionell mot hemlandets regim, engagera sig politiskt eller att konvertera till en annan religion, och på så sätt göra det förenat med stor fara att återvända till hemlandet. Det är dessa fall, flyktingskap p.g.a. eget agerande i det nya landet, som denna uppsats fokuserar på. Uppsatsen konstaterar att det är fullt möjligt att på dessa sätt skapa sina egna flyktingskäl eftersom staters internationella åtaganden, främst genom principen om non-refoulement, sätter upp ett strikt förbud mot att utvisa personer om ett återvändande är förknippat med fara för den asylsökande. Detta förutsätter då att myndigheterna i hemlandet har fått vetskap om verksamheten eller konverteringen i det nya landet, och att man uppfattar den på ett så pass negativt sätt att den asylsökande skulle riskera att förföljas eller skadas om han eller hon återvände till hemlandet. Samtidigt spelar den asylsökandes trovärdighet en viss roll, där den asylsökande framstår som mer trovärdig om man kan visa att sur place-verksamheten är en fortsättning på åsikter man hade eller verksamhet man bedrev redan i hemlandet. En del av denna uppsats syftar till att redogöra för och problematisera frågor kring trovärdigheten i dessa fall. Att helt skapa sina egna skyddsskäl genom sur place-verksamhet kallas asylmissbruk, och denna uppsats diskuterar också vilka problem som riskerar uppstå i staters strävan att hindra asylmissbruk. Främst riskerar stater att bryta mot Genèvekonventionen, som är grundstenen i den internationella flyktingrätten. Detta eftersom Genèvekonventionen inte tillåter att man nekar någon asyl som har tillräckliga asylskäl, oavsett om de fabricerat asylskälen själva eller inte. Slutsatsen blir att det alltid är personens faktiska behov av skydd som ska vara avgörande, även om man bedrivit sur place-verksamheten uteslutande i syfte att få asyl.