Arbetsminnets påverkan på matematikutvecklingen -  Bristande och begränsade minnesfunktioner, hur de synliggörs och assisteras

Sammanfattning: Syftet med den här studien var att undersöka hur minnestester används vid kartläggningar i en mindre svensk kommun. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Vilka olika minnestester används i den aktuella kommunen? Vilket syfte framkom till varför just dessa tester används? Hur kan bristande eller begränsat arbetsminne synliggöras och assisteras i den aktuella kommunen, utifrån empiriinsamling och relevant forskning? Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer av speciallärare, specialpedagoger och skolpsykolog om minnestest i samband med kartläggningar och efterföljande stödinsatser. Genom gemensamma reflektioner, analyser och utvärderingar diskuterades kategorierna syfte, forskningsbakgrund, normering, elevurval, innehåll, typ av uppgifter, mängd samt efterföljande stödinsatser. I resultatet framkom att flera olika test används med olika inriktningar i olika kartläggningar och att minnestesterna bara är en liten del av dessa. Inriktningarna var mot språk-, läs-, skriv- och räknesvårigheter samt mot vidare NPF eller begåvningsutredningar. Samtliga test och stödinsatser är till för att reducera svårigheter. Arbetsminnet har betydande påverkan på matematikutvecklingen och är en stark prediktor för matematiksvårigheter. Anpassningar och stödinsatser måste vara elevspecifika och utifrån den kontext eleven befinner sig i. Slutresultatet av studien har lett till en kommungemensam praktiknära modell för hur elevhälsan kan arbeta med arbetsminnestest, testresultat, stödinsatser, anpassningar, strategier och kompensatoriska hjälpmedel.