Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning

Sammanfattning: I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden. Den första svenska lagen som förbjöd könsdiskriminering i arbetslivet trädde ikraft 1 januari 1980 och fram till 1990-talet var kön den enda lagstadgade diskrimineringsgrunden. Sedan 1 januari 2009 gäller en ny diskrimineringslag. Den omfattar ett förbud mot diskriminering inom de flesta samhällsområden, den innehåller fem former av diskrimineringsförbud och sju diskrimineringsgrunder. Det finns en rad olika bestämmelser i diskrimineringslagen som därutöver hjälper till att ge diskriminerade individer ett starkare skydd. Dels gäller i diskrimineringsfall en omvänd bevisbörda som gör det lättare för en diskriminerad person att få rätt i sin sak, dels är det tillåtet att i viss mån gynna personer i underrepresenterade grupper på bekostnad av personer i överrepresenterade grupper och dels har i lagen införts en ny ersättningsform, diskrimineringsersättning, som skall vara högre än tidigare ersättning och därmed i större utsträckning verka preventivt mot diskriminering. Eftersom skyddet mot diskriminering har utvidgats med tiden har jag funderat och resonerat huruvida det skulle vara möjligt och lämpligt att i framtiden lagstifta om ännu fler diskrimineringsgrunder och vilka dessa skulle vara. Det har diskuterats om det skulle vara lämpligt att införa en öppen lista med diskrimineringsgrunder i lagen men än så länge finns ingen utredning om detta. Jag tror att det är möjligt att vi kommer se en sådan lista i framtiden, men det finns en del viktiga frågor som måste övervägas innan dess. Framför allt hur gränsdragningar skall göras avseende vilka grunder som skall omfattas av en öppen lista.