Oklara känslor i en oklar roll

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för tjänstevetenskap

Sammanfattning: Studenter mår sämre än yrkesverksamma. En individs välmående påverkas av hur tydlig beskrivningen (rollen) för den dagliga sysselsättningen är. Syftet med studien var att bredda kunskapen om svenska studenters välmående genom att applicera ett samskapandeperspektiv på högre utbildning. Målet med studien var därför att diskutera och svara på om studenters välmående är beroende av deras uppfattning av rollen som samskapare i högre utbildning. 370 studenter från universitet och högskolor i Sverige undersöktes genom KASAM-13 (Antonovsky, [1987] 2005) och Value co-creation styles (Dziewanowska, 2018). Studien fann att en majoritet av studenterna visar ett lågt upplevt välmående och en måttlig förståelse för rollen som samskapare samt att välmåendet och förståelsen är positivt korrelerade. Studien visar hur ett samskapandeperspektiv från en tjänstedominant logik kan användas för att förstå hittills icke kartlagda faktorer för välmående hos studenter i högre utbildning. Diskussionen fördes genom följande frågeställningar: Hur är uppfattningen av rollen som samskapare i högre utbildning beroende av upplevelsen av resurser och vad får detta för konsekvenser? Vilka faktorer påverkar individens upplevelse av resurser? Hur korrelerar förståelsen av rollen som samskapare i högre utbildning med upplevt välmående och vad får det för konsekvenser för studenters välmående? Frågeställningarna kunde besvaras genom resultatet av följande tre hypoteser: Det finns ett positivt samband mellan upplevelsen av resurser och hur aktiv studenten är i samskapandet i utbildningen. Erfarenheter och sociala relationer från arbete och engagemang utanför studierna gör att individen upplever sig ha mycket resurser. Det finns ett positivt samband mellan studenters upplevelse av rollen som samskapare och deras välmående.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)