Trädplantering i den hårdgjorda staden : utmaningar och lösningsalternativ

Sammanfattning: Träd är viktiga delar av våra städer. De bidrar med många ekosystemtjänster, som klimatreglering, dagvattenhantering och positiva hälsoeffekter. De är också viktiga identitetsskapande element. Då städerna blir alltmer förtätade är det viktigt att kunna utnyttja även hårdgjorda ytor för trädplantering, till exempel gator, torg och parkeringsplatser. I detta arbete används den sammanfattande benämningen gatumiljöer för alla dessa platser. Problemet är att gatumiljön ofta är en ogynnsam växtplats för träden, vilket visar sig i bristande trädutveckling och -överlevnad. Syftet med arbetet är att undersöka hur man ska gå till väga för att skapa förutsättningar för ett välfungerande och vitalt trädbestånd i stadens gatumiljö, med fokus på marken. Arbetet närmar sig detta genom att först beskriva de faktorer i den urbana marken som kommer i konflikt med trädens behov och sedan redovisa de vanligast förekommande lösningsvarianterna. Arbetet har framför allt utförts som en litteraturstudie, men viss information har även inhämtats från trädspecialister i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns flera anledningar till att den urbana marken har bristande förutsättningar att tillgodose trädens grundläggande behov av markluft, vatten och näring. Typiskt är att den är heterogen och kan innehålla skräp, föroreningar, byggnadsrester och kompakterade lager. Vid kompaktering minskas dessutom vatten- och lufthållande porer i jorden, som blir svårgenomtränglig för trädrötter. Kompaktering är ett stort problem i gatumiljöns mark. Brist på utrymme är ett annat vanligt problem. Andra fenomen som är typiska för urban jord är svårgenomträngliga ytskikt, salttillförsel, kemiska föroreningar och hög markytetemperatur. Sambandet mellan den urbana jordens förutsättningar och trädens behov är komplext. Kunskap på området belyser vikten av att arbeta med lösningsstrategier för att skapa välfungerande växtbäddar. Vanligt använda lösningsalternativ inriktas mot att skydda mot kompaktering och ge större rotutrymme. I internationell litteratur beskrivs två huvudstrategier: skelettjordar och suspended pavement, det vill säga markbeläggning som är uppallad på ett viktbärande system med växtjord under. I Sverige har varianter av skelettjordar blivit mest använda. På senare år har de vidareutvecklats genom att jorden bytts ut mot andra växtsubstrat, där vanliga komponenter är biokol, pimpsten och kompost, som ska vara mer stabila och ha en god fukthållande förmåga. Trädplanteringar kan även vara del i så kallade blågröngråa system. Genom att leda dagvatten till växtbäddarna får träden bevattning samtidigt som systemet bidrar till dagvattenhanteringen. Att använda öppna överbyggnadslager under trafikerade ytor ökar också det rottillgängliga utrymmet för träden. Utvecklingen har gått snabbt och det saknas studier av hur de nya makadamsubstraten fungerar på sikt. Generellt har det varit svårt att finna vetenskapligt publicerat material avseende gatuträdplanering i Sverige. En långsiktig uppföljning av de träd som planteras i de nya substratblandningarna hade varit intressant, för att underlätta arbetet för framtida projektörer, för att sprida kunskapen globalt och inte minst för att öka chanserna till ett välfungerande och hållbart gatuträdbestånd i våra framtida städer.