Hur kan framtidens energibehov säkerställas i asfaltbranschen? : En studie för att finna potentiella åtgärder som leder till ett minskat energibehov för ett asfaltverk, samt undersöka möjligheten att producera solel på en asfaltanläggning

Sammanfattning: Ett scenario för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2050 har tagits fram av IEA. I scenariot framgår att det krävs en ökning av energieffektivisering, samt att användning av förnybara energikällor bör öka under detta årtionde. Asfaltbranschen är ett exempel på en energiintensiv verksamhet, där det i dag finns begränsad tillgänglig litteratur om energianvändningen. Svevia, ett av Sveriges största väg- och anläggningsföretag, har efterfrågat större kunskap inom området. Detta examensarbetes syfte var därför att kartlägga energibehovet för en tillverkande verksamhet inom asfaltbranschen, för att finna energieffektiviseringsåtgärder, öka företagets lönsamhet samt visa på branschens framtida hållbarhetsomställning. För att uppnå syftet har en fallstudie utförts på Svevias asfaltverk i Arlanda. I fallstudien ingick energikartläggning, intervjustudier samt kontakt med företag. Energikartläggningen utfördes för att ta fram Arlandas asfaltverks energibehov samt energieffektiviseringsåtgärder. Intervjustudier genomfördes både inom energikartläggningen, för solceller och för att lyfta tekniker som kan påverka asfaltbranschens framtida utveckling. För den sistnämnda analyserades data med en tematisk analys. För undersökning av solceller användes även kontakt med företag och modelleringsverktyg från en företagshemsida som metod. Resultatet av energibalansen visade att Svevias asfaltverk i Arlanda hade en energianvändning på 15 100 MWh under 2022. Majoritet av energianvändningen stod bioolja för, och den enhetsprocess som använde mest energi var Materialuppvärmningen. Därför har fokus för energieffektiviseringsåtgärder varit på Materialuppvärmningen, och fyra åtgärder togs fram: överskottsvärme, energilagring med sandbatteri, öka produktionen av lågtemperad asfalt samt en tälthall för att skydda stenmaterial mot regn. För solceller undersöktes areorna 70x30 m och 100x40 m och en återbetalningstid på sju år beräknades för respektive area. Nuvärdessumman blev negativ, vilket tyder på en olönsam investering, däremot kan dess lönsamhet värderas över livslängden. Hinder som behövs ses över innan investering i solceller är att damm och vibrationer kan uppkomma vid den närliggande täkten. Resultatet för asfaltbranschens framtid visar på att olika tekniker är intressanta för att minska den fossila energianvändningen. Dessa är bland annat elektrifiering av hela asfaltverk och att producera kalltillverkad asfalt. Det kräver dock att asfaltföretag vågar satsa på lösningarna för att kunskapen ska utvecklas. Rekommendationerna till Svevia är att sätta ut elmätare och regelbundet läsa av dem för att ta fram mer pålitliga data inför kommande energibalanser. De energieffektiviseringsåtgärder författarna rekommenderar Svevia att genomföra är ökad produktion av lågtempererad asfalt och skydda stenmaterial mot regn. För solceller rekommenderas att ta kontakt med en entreprenör som erbjuder lösning till företag. En kombination av åtgärden att skydda stenmaterial mot regn och solceller bör vidare undersökas. För att minska Svevias framtida fossila energianvändning, rekommenderas Svevia att driva projekt om kalltillverkad asfalt och ersättning av bitumen mot lignin. Författarna rekommenderar också att Svevia samarbetar med andra aktörer inom asfaltbranschen för att dela kunskap.