Patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Smärta är ett subjektivt fenomen som kan definieras som en personlig sensoriskt eller emotionellt obehaglig upplevelse relaterad till faktisk eller potentiell skada, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse. Långvarig smärta definieras som smärta vilken har pågått eller varit återkommande under mer än tre månader. Smärta kan påverka kroppens system och funktioner, såsom sömn, sinnesstämning och kognitiv funktion. En biopsykosocial förklaringsmodell, vilken tillstår smärtproblematiks flerdimensionalitet, är idag vedertagen för att beskriva, bedöma och behandla smärta. Långvarig smärta är en vanligt förekommande diagnos i både industrialiserade och utvecklingsländer. Behandling vid långvarig smärta innefattar farmakologisk behandling men även icke-farmakologiska alternativ, exempelvis psykoterapeutisk behandling, akupunktur eller fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien var av kvalitativ, induktiv ansats och baserades på tio kvalitativa artiklar. Datan bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom av analysen; Fysiska erfarenheter, Inverkan på känsloliv och inre förmågor, Resurser och strategier för smärthantering och Inverkande faktorer på användande och effekt. Vanligt förekommande erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling, både vid fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder, innefattade förändrade upplevelser av välmående och livskvalitet, samt ökad kunskap och förståelse. Konklusion: Flertalet icke-farmakologiska smärtbehandlingsmetoder gav smärtlindring. Deltagare lade dock genomgående tyngd vid andra erfarenheter relaterade till exempelvis livskvalitet, avslappning, kunskap kring smärttillstånd, relation till vårdgivare samt tillgång till resurser och strategier för smärthantering. Genom förståelse för patienters erfarenheter, kunskap kring långvarig smärta och behandlingsalternativ samt förmåga till relationsbyggande kan sjuksköterskan skapa en förbättrad personcentrerad omvårdnad och bidra till minskat lidande hos patienter med långvarig smärta.