Hur ser matkonsumtionen ut för barn i åldrarna 6-8 år i skolan och på fritidsverksamheten? : En enkätstudie

Sammanfattning: Bakgrund Resultatet från Riksmaten – Barn 2003 konstaterade att barn i Sverige äter för mycket mättat fett, samt söta och salta livsmedel. Skolan är en plats som möjliggör tidig grundläggning av hälsosamma matvanor. Att tidigt i livet ha möjlighet att etablera hälsosamma matvanor kan påverka framtida livsmedelsval.  Syfte Syftet var att undersöka vad barn i åldrarna 6–8 år äter och dricker, barnens val av portionsstorlekar, samt antal portioner i skolan och på fritidsverksamheten (fritids), baserat på de vanligaste livsmedlen och dryckerna som serveras i skolan och på fritids. Metod Valet av metod för studien var en kvantitativ webbenkät. Målpopulationen var målsman till barn i åldrarna 6–8 år, utan födoämnesallergi eller annan sjukdom som påverkade livsmedelskonsumtionen hos barnen. Blandkost eller vegetarisk kost skulle konsumeras av barnet i skolan. Resultatet analyserades i SPSS där deskriptiva data, samt skillnadstester utfördes. Resultat Totalt ingick 97 respondenters svar i dataanalysen. Respondenternas barn hade en jämn fördelning mellan kön och åldrar. Alla respondenters barn åt lunch i skolan, medan frukost och mellanmål konsumerades i lägre grad. De som åt frukost på skolan/fritids valde vanligen en smörgås, bestående av ljust bröd med smör och ost. Till lunch varierade portionsstorleksvalet beroende på det efterfrågade livsmedlet. De största portionsstorlekarna tagna av barnen till lunch var falukorv och köttbullar. Det fanns en signifikant skillnad vid flickors portionsstorleksval av lasagne till lunch där flickor åt större portion än pojkar. Det fanns även en signifikant skillnad där pojkar valde en större portion av fil/yoghurt vid mellanmål jämfört med flickor. Till mellanmål åt de flesta av barnen en smörgås och en frukt. Vatten och mjölk var vanligast förekommande som dryck till lunch. Slutsats Fåtalet av respondenternas barn åt frukost i skolan, medan alla åt lunch. Mellanmål konsumerades i högre grad än frukost. Respondenternas barn konsumerade störst portionsstorlek av köttbullar, falukorv och fil. Tidigt kartläggande och identifierande av barns matvanor gör det möjligt för bland annat dietister att sätta in åtgärder, för att främja hälsosamma matvanor.