Upphovsrätt gällande musik : Om två musikaliska verk liknar varandra, var drages gränsen för intrång och vad gäller för straffvärden?

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att klargöra rättsläget gällande upphovsrätt och hur detta påverkar musikaliska verk. Mer specifikt kommer det utredas hur lika musikaliska verk får vara varandra utan att det kan vara tal om upphovsrättsintrång genom att delar av originalverket, eller liknande stycken av sagda verk, har använts i ett nytt verk utan tillåtelse från upphovspersonen för originalverket ifråga. I inledningen kommer uppsatsen gå in på exempel där två musikaliska verk har liknat varandra tillräckligt mycket för att det ska uppkomma tankar om intrång och stöld från en kompositör från en annan. Fallen kommer hänvisas till under uppsatsens gång. Det mest centrala fallet inom musikalisk upphovsrätt gällande intrång och dylikt, även om det uppdagades om så tidigt som år 2002, är NJA 2002 s. 178. Där den prejudicerande domen från HD uttryckte att göra en så kallad helhetsbedömning var att föredra i fall där två musikaliska verk har tydliga likheter. Med en helhetsbedömning inkluderas både en bedömning om verken har verkshöjd och om det föreligger intrång. Domstolen menade även att det inte skulle fokuseras allt för mycket på vilka toner som låtarna använde, även om fiolmelodin beaktades utifrån tonföljd, utan att fokusera mer på lyssnarnas helhetsintryck om de musikaliska verken och likheter däremellan.  Grunderna för URL och svensk upphovsrätt i allmänhet nämns som ett avsnitt där läsaren informeras om hur denna rätt ser ut idag och vad som förändrats under åren. Inom upphovsrätt finns det ett tydligt skydd för den som skapar verk om verket ifråga har en individuell särprägel, anses ha ett tillräckligt mått av självständighet samt även vara resultatet av upphovspersonens andliga skapande. Uppnår verket dessa krav skyddas verket av URL och detta medför att om andra kompositörer skulle använda upphovspersonens verk utan tillåtelse begår de upphovsrättsintrång och kan dömas enligt svensk lag. Upphovsrätten är en ensamrätt. Enligt 2 § URL innebär detta att varje upphovsperson har en personlig rätt att disponera sitt verk och göra det åtkomligt för allmänheten på sina egna villkor. Så fort ett verk är skapat så uppkommer ensamrätten direkt, vilket innebär att som upphovsmakare till ett verk behöver du inte ansöka om ett skydd. Uppfylls kriterierna får verket skydd ’automatiskt’. De upphovsrättsliga reglerna ger även upphovspersoner rätt till ersättning om någon annan fysisk person bryter mot upphovspersonens ensamrätt och begår därmed ett upphovsrättsintrång. Inom upphovsrätt finns en avtalsfrihet där upphovspersoner har rätten till att exempelvis sälja eller begränsa sin upphovsrätt till sitt verk. Detta brukar regleras i ett skivkontrakt. För att en kompositör ska kunna släppa ett musikaliskt verk för allmänheten och härigenom öka dess popularitet används ofta ett skivbolag. Dessa bolag skriver då ett skivkontrakt med upphovspersonen till ett eller flera verk där det i högsta sannolikhet finns med villkor som begränsar dennes upphovsrätt eller överför dennes upphovsrätt till verket i sin helhet till skivbolaget. Detta medför att mindre aktörer på den musikaliska marknaden hamnar i underläge gentemot de större aktörerna i skivbolagen som därmed styr marknaden. Här krävs en förändring för att hjälpa de mindre aktörerna. Avslutningsvis utforskas det om det ens kommer finnas en möjlighet för upphovspersoner att skapa originella verk, då detta urvattnas hur mer tiden går. I nutid finns det stora problem inom framförallt populärmusikens område där tonsättningen eller tonföljden ofta är snarlika varandra, I exempelvis musik-tävlingen Melodifestivalen uppkommer fler och fler fall av musikaliska verk som misstänks av lyssnarna har gjort intrång på någon annans verk. Dessa musikaliska verk brukar också komma långt inom denna tävling och har till och med vunnit under vissa år.