Svensk migrationspolitik i förändring : En kritisk studie om säkerhetisering av migration i Sverige.

Sammanfattning: Denna studie undersöker förändringar i den svenska migrationspolitiska diskursen under året 2015, som resulterade i ändringen av migrationslagstiftningen i syfte att kraftigt minska antalet asylsökande. Målet med undersökningen, av det politiska landskapet för svensk styrning av migrationsfrågan, är att definiera de prioriteringar som ledde till bland annat införande av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet och lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Studiens huvudfokus ligger alltså i analysen av riksdagens migrationsdiskurs som, genom att utmåla migration som en säkerhetsrisk, tvingar fram ”akuta åtgärder” i form av lagar som begränsar migration. Vi vill förstå de bakomliggande faktorerna för det ”nödläge” som läggs till grund för dessa lagar. Som utgångspunkt för vårt arbete har vi har valt att använda säkerhetiseringsteorin från den välkända, för sin freds- och säkerhetspolitiska forskningen, Köpenhamnsskolan. Definitionen av begreppet säkerhetisering har en central roll i studiens metodologiska del. Den används som en nyckel för att avkoda det insamlade materialet som består av två propositionstexter till nya ”nödlagar” inom migrationsrätten, officiella uttalanden från svenska politiska partier och den svenska regeringen, samt den politiska debatten i form av exempelvis motioner. Denna studie inbjuder läsaren till att göra en perception av det politiska beslutsförfarandet på migrationsområdet utifrån säkerhetiseringsperspektivet. Säkerhetisering i det här fallet innebär, så som det har introducerats inom vetenskapen,  en process där politiska aktörer fastställer prioriteringar och beslutar om extraordinära åtgärder utifrån en utvärdering av riskerna och hoten som en specifik politisk fråga anses kunna medföra. Vi finner att kritisk diskursteori lämpar sig bäst som metod för att utvärdera det insamlade materialet och för att besvara studiens frågor. Avslutningsvis vill vi framföra att vi finner studiens frågor oerhört intressanta, viktiga och relevanta för statsvetenskapens forskningsområde. Vi anser även att frågor som vi lyfter i studien tillhör de mest diskuterade idag, både inom politiken och i samhället för övrigt.