När välfärdsteknik flyttar in i hemmet hos den äldre : En gåva eller enbörda?

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Befolkningens åldrande och brist på vårdpersonal kommer kräva innovativa lösningar inom hälso-och sjukvård. Brist på vårdpersonal samt att fler äldre bor kvar hemma längre kommer ställa höga krav på vård och omsorgen. Att bli äldre kan innebära att självständighet, autonomi och värdighet drabbas. För att stödja äldres självständiga liv i hemmet och effektivisera vården har svenska kommuner arbetat med att införa olika typer av välfärdsteknik För att införandet av välfärdsteknik ska vara individanpassat behövs mer kunskap om aspekter som är viktiga utifrån användarperspektivet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa den äldres och anhörigas upplevelse av välfärdsteknik i hemmet inom vård och omsorg. Metod: Tio artiklar analyserades och bearbetades genom en integrativ analysprocess utifrån Whittemore och Knafl. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Trygghet och säkerhet, självständighet och autonomi samt delaktighet och ansvar. Kategorierna beskrev den äldres och anhörigas upplevelser med välfärdsteknik i den äldres hem. Slutsats: I denna studie har det framkommit flera olika faktorer som har betydelse för användandet av välfärdsteknik i den äldres hem. Införandet av välfärdsteknik måste ske med hänsyn till den äldres enskilda behov och önskemål. Individanpassad information och utbildning om hur tekniken fungerar spelar väsentlig roll för korrekt och säker användning av välfärdsteknik. Detta kan bidra till att minska oro och stress och öka delaktighet hos den äldre och dess anhöriga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)