Positiva aspekter av sociala medier för ungas identitetsutveckling

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan Väst/Institutionen för individ och samhälle

Sammanfattning: Bakgrund: Att majoriteten av unga idag använder sociala medier är ett känt faktum. Inom den allmänna debatten finns en tendens att lyfta fram negativa aspekter och fokusera på riskfaktorer, som exempelvis att användning av sociala medier skulle bidra till ökad psykisk ohälsa bland unga. Forskning har emellertid visat att ungas användning av sociala medier är nyanserad och kan innebära både risk- och skyddsfaktorer. Under tonåren genomgår unga stora steg i identitetsutvecklingen, då unga lämnar barndomen för att närma sig ett självständigt deltagande i samhället. Eftersom unga frekvent använder sociala medier kommer de aktiviteter som utförs där att ha en påverkan på identitetsutvecklingen. Forskningen om detta har inte alltid haft det specifika fokuset att undersöka hur olika aktiviteter som utförs på sociala medier kan bidra positivt till ungas identitetsutveckling utifrån flera delar som hör till identiteten, varpå det bör undersökas närmare. Syfte: Att baserat på tidigare forskning undersöka hur de aktiviteter som unga utför på sociala medier kan påverka identitetsutvecklingen, och specifikt belysa vilken positiv inverkan sociala medier kan ha för detta. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar av internationell forskning. Artiklarna var av kvalitativ ansats och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att unga utför många olika aktiviteter på sociala medier som är av betydelse för identitetsutvecklingen både gällandeidentiteten som inre process och identiteten som social process, vilka identifierades som huvudteman. Dessa aktiviteter delades in i underteman av att unga skapar och utforskar nya identiteter, utövar kontroll och självbestämmande, upplever social samvaro och gruppens godkännande, samt distanserar sig från vuxna, som alla har betydelse för identitetsutvecklingen. Unga behövde emellertid även hjälp av vuxna med att navigera det som sker på sociala medier och utveckla användbara strategier för att exempelvis hantera konflikter som uppstår. Slutsats: Det som bidrar till en positiv identitetsutveckling för unga via sociala medier bör uppmärksammas i hälsofrämjande syfte och användas av yrkesverksamma inom arbete med barn och unga, då sociala medier är en arena där majoriteten av unga rör sig och som därmed kommer att fortsätta påverka ungas identitetsutveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)