STRESS OCH DESS PÅVERKAN PÅ ÄTBETEENDE HOS STUDENTER SOM LÄSER HÖGSKOLEUTBILDNING SOM BERÖR KOST OCH MÅLTIDER : EN ENKÄTSTUDIE

Sammanfattning: Bakgrund Stress definieras som en relation mellan personen och omgivningen som upplevs som utmanande och hotande för välbefinnandet och stressresponsen aktiveras i kroppen som förbereder kroppen för att hantera hotet. Kronisk stress kan leda till en överproduktion av kortisol och orsaka negativa effekter på fysisk och mental hälsa. Stress har också en inverkan på ätbeteende, med ökat intag av ohälsosam mat som har en koppling till högre nivåer av stress. En ohälsosam kost kan leda till en rad hälsoproblem som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och stroke. Syfte Syftet med studien var att undersöka om stress påverkar ätbeteendet hos studenter som läser en högskoleutbildning som berör kost och måltider. Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät användes för att nå ett större antal respondenter. Enkäten bestod av 12 frågor om deltagarnas ålder, utbildning, boendeförhållanden, stressnivåer, ätbeteende, förändringar i kostvanor under hög stress, sätt att hantera stress och en öppen fråga med möjlighet till ytterligare kommentarer om stress. Enkäten skickades till alla programstudenter på institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, och datan som samlades in analyserades med hjälp av SPSS. Fishers exakta test användes för att jämföra stressnivåerna bland studenter från olika program. Resultat Studien involverade 50 deltagare, med en medianålder på 27 år och ett åldersspann på 22 till 58 år. Majoriteten av deltagarna rapporterade att de lätt blev stressade och upplevde frekvent stress. Under perioder av stress minskade majoriteten av deltagarnas aptit, mängden mat de åt och antalet ättillfällen något. Samtidigt ökade intaget av sötsaker, snacks/chips och snabbmat under perioder av stress. Stressfaktorer som är relaterade till det dagliga livet, t.ex. muntliga presentationer och grupparbeten, orsakade mest oro bland respondenterna. Å andra sidan oroade sig respondenterna minst för stressfaktorer som är relaterade till framtiden, t.ex. att hitta jobb. Slutsats Under stressiga perioder tenderade studenterna att konsumera mer ohälsosam mat. Studenter från olika utbildningsprogram upplevde olika nivåer av stress från olika faktorer. Faktorer som hög arbetsbelastning och oro för jobb och bostad kunde bidra till stress bland studenter. Resultaten kan användas för att utveckla interventioner som hjälper studenterna att hantera stress och främja hälsosamma ätbeteende.