Punktskatt på plastbärkassar : En analys av effekterna

Sammanfattning: Nedskräpning av plast är ett globalt problem, inte minst i Sverige. Plastbärkassen är ett vanligt förekommande skräp vilket ledde till att regeringen 2020 införde en skatt på plastbärkassar. Syftet med skatten är att minska nedskräpningen men även att uppnå EU:s förbrukningsmål. Idag, två år senare, finns det inte mycket tidigare forskning kring konsekvenserna av skatten. Arbetet vill därför kunna förklara hur försäljningen ser ut efter införandet av skatten jämfört med innan, om skatten är rätt motiverad samt om regleringen har fått önskade och eventuellt oönskade effekter. Såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod ligger till grund för arbetets utförande, där den kvantitativa datan utgör en bra bas för att kunna dra välgrundade slutsatser och kompletteras av den kvalitativa datan som ger siffrorna en förklaring.Syftet med uppsatsen var att analysera och undersöka effekterna av den införda punktskatten på plastbärkassar i Sverige. Resultatet visar att försäljningen av plastbärkassar har minskat. En positiv effekt är att skatten lett till ett ökat medvetande hos konsumenterna att i högre grad ta med en egen, återanvändningsbar, bärkasse. Trots att det inte var syftet med skatten är det faktum att det substituerats till andra typer av bärkassar troligen en önskad effekt av skattens införande. Frågan är om det ur miljösynpunkt kan rättfärdigas då försäljningen av avfallspåsar och papperspåsar ökat till följd av skatten. Kanske hade det behövts mer information kring bärkassarnas miljöpåverkan för att substitutionen skulle blivit optimal då substituten inte behöver vara bättre för miljön. För producenterna går det att se såväl negativa som positiva effekter, men för enskilda producenter kan konsekvenserna vara mer betydande.Naturligtvis är det faktum att skattens mål och syfte har uppfyllts en önskad effekt, och likväl att EU-målet har uppfyllts. Ser man till skattens syfte kan skatten ses som motiverad då förbrukningen minskat och antagligen även nedskräpningen, trots att nedskräpning svårt att mäta. Då det har förts en diskussion kring om nedskräpning är ett stort problem i Sverige gör detta att skatten kan ses som omotiverad om nedskräpning inte kan ses som ett stort problem. Till följd av dessa brister har skatten fått oönskade effekter i form av missnöjdhet, förvirring och eventuell dödviktsförlust. Skatten bör oavsett resultatet ha motiverats bättre.