Är kompetensöverskridanderegeln, 8 kap. 42 § aktiebolagslagen, avtalsrätt eller bolagsrätt? : En utredande analys

Sammanfattning: Kompetensöverskridanderegeln i 8 kap. 42 § aktiebolagslag (2005:551) (ABL) reglerar behörighets- och befogenhetsöverskridande av styrelse, VD och den särskilda firmatecknaren. Paragrafen innehåller fyra regler vilka är uppdelade på två stycken. Första stycket handlar om behörighetsöverskridande medan det andra stycket handlar om befogenhetsöverskridande. Kompetensöverskridanderegeln är en komplicerad paragraf som ofta missförstås och feltolkas.  Bakgrunden till paragrafen kommer från art. 9 i Publicitetsdirektivet, som i sin tur influerats av tysk rätt, och har som syfte att begränsa möjligheterna för bolaget att ogiltigförklara rättshandlingar slutna av bolagsorgan i överträdelse mot verksamhetsföremålet, föreskrifter i bolagsordningen eller beslut från överordnat bolagsorgan. Artikeln är utformad som ett tredjemansskydd, men syftet är att skapa ett omsättningsskydd och därigenom gynna de övergripande målen för Europeiska unionen och förhindra ultra-vires-doktrinen.  Problemet med svensk rätt vid implementeringen av paragrafen är att de två olika rättsområdena avtalsrätt och bolagsrätt sammanflätas och därtill kompliceras saken av att den särskilda firmatecknaren inte har någon motsvarighet i EU-rätt. Avtalsrätten och bolagsrätten använder samma termer och begrepp men fungerar på vitt skilda sätt. En avgörande skillnad är att den svenska avtalsrätten är främmande för utländsk rätt, medan bolagsrätten har lång historia av att influeras och tolkas genom utländsk rätt, dessutom har Sverige genom sitt medlemskap gått med på att vara direktivkonform. Det blir därför av vikt vilka delar som ska tolkas systemkonsekvent med bolagsrättsliga principer och vilka som ska tolkas systemkonsekvent med avtalsrättsliga principer. Förarbetena har gått på ett spår, lagstiftaren ett annat och doktrinen är splittrade. Det har lett till en komplicerad och inte användarvänlig paragraf, som delvis ska tolkas enligt allmänna avtalsrättsliga principer, delvis bolagsrättsliga principer, delvis tolkas enligt ordalydelsen och delvis tolkas analogt. Den avtalsrättsliga tolkningen är rådande de lege lata, vi anser dock de lege ferenda att den bolagsrättsliga tolkningen framträder som innehavare av starkaste argumenten.  Syftet med uppsatsen är att genom en ändamålstolkning utreda och förklara paragrafens komplexitet samt att via en frågeställning visa på de olika utfallen av paragrafen, beroende på vilket rättsområde som ska ges företräde vid tolkning och tillämpning. Hela paragrafen kommer att beröras men fokus ligger på 8 kap. 42 § 2 st. 2 men. ABL.