Övergivandet av den svenska alliansfriheten : En kvalitativ innehållsanalys av Nato-debattens för- och motargument när den svenska alliansfriheten överges

Sammanfattning: Den svenska icke-militära allians strategin har varit framträdande i ungefär 200 år, men efter den ryska invasionen av ukrainskt territorium ändrade den svenska regeringen snabbt sin militära strategi och gav upp idén om militär alliansfrihet. Sedan dess har den svenska regeringen bytts ut och en ny högerregering har tagit över processen att göra Sverige till en Nato-medlem. Med hjälp av de välkända internationella relations-teorierna liberalismen och realismen syftar denna jämförande fallstudie till att undersöka den svenska regeringens argument för Nato-medlemskap och dess oppositions (Miljöpartiets och Vänsterpartiets) argumenten mot ett Nato-medlemskap. Det första målet med studien är att fastställa vilken teori som har störst förklaringskraft för varje sidas argument genom att använda indikatorer baserade på varje teori. När ett argument, som representerar en indikator baserat på en teori, hittas, kryssas indikatorn över. Den teori som har flest strukna indikatorer har den största förklaringskraften. Det andra målet med studien är att upptäcka ett grundläggande axiom som skiljer sig åt mellan parterna för att besvara varför en part argumenterar för ett Nato-medlemskap medan de andra inte gör det. Resultatet indikerar att liberalismen kan förklara regeringens argument i störst grad, medan realismen i störst grad kan förklara Vänsterpartiets argument. Miljöpartiet argumenterar baserat på båda teorierna, och förklaringskraften bedöms vara lika. Jag konkluderar därmed att teorierna är högst relevanta för dagens Nato-debatt. Det grundläggande axiom som skiljer parterna åt och som bedöms påverka deras ställningstagande i Nato-frågan är uppfattningen om vad som utgör ett hot mot Sverige. Vissa hävdar att Ryssland är hotet mot Sverige och därmed är lösningen att gå med i Nato, medan andra hävdar att ett Nato-medlemskap kommer att göra Ryssland till ett hot.