”De ska ha skola på sitt sätt” : Socialtjänsten, BUP och skolan i samverkan kring ungdomar med långvarig skolfrånvaro

Sammanfattning: Ungdomar med långvarig skolfrånvaro är ofta en indikation på en komplex sammansättning av olika sorters problem, vilket medför att dessa ungdomar ofta har ett behov av hjälp från olika människobehandlande organisationer i samhället. Studiens syfte var att undersöka hur professionella verksamma inom de olika organisationerna socialtjänsten, BUP och gymnasieskolan arbetar med ungdomar i åldern 16–21, som har en långvarig skolfrånvaro. Syftet var att närmare undersöka deras beskrivningar av de möjligheter och utmaningar som finns i arbetet, med siktet inställt på att förbättra ungdomarnas välbefinnande. Detta i förhållande till hur de professionella inom sina organisatoriska områden samverkar för att hjälpa ungdomarna tillbaka till skolan eller annan meningsfull sysselsättning. Med en kvalitativ metod samlades det empiriska materialet in genom sju semistrukturerade intervjuer, som omfattade en kurator på BUP, en socialsekreterare från socialtjänsten, tre utförare på socialtjänsten och två skolkuratorer på gymnasiet. Resultaten analyserades med utgångspunkt i den nyinstitutionella teorin samt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som tillfört till en större förståelse för de professionellas beskrivningar och upplevelser kring arbetet med ungdomars långvariga skolfrånvaro.Enligt resultatet som framkom i studien handlade det främsta orsakerna till ungdomars långvariga skolfrånvaro om olika miljöfaktorer, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, helheten i livet och att hitta drivkraften dock med en viss variation mellan tjejer och killar. Därtill visade resultaten på att det skulle behövas ett större samarbete mellan organisationerna, för att det ska bli tydligare vad som behöver göras för dessa ungdomar samt att få mer kunskap om varandras organisationer. Framförallt gav de professionella uttryck för en genomgående stark vilja till samverkan med målet att uppnå välbefinnande hos ungdomarna som en framgångsfaktor. Denna studie visar på att professionella behöver bemöta ungdomarna utifrån rätt kunskap, rätt stöd och framförallt anpassa innehållet i skolan så att ungdomarna får skola på sitt sätt. Slutligen visar studien på en stor önskan att åstadkomma en gemensam plattform av samsyn, kunskap och tillit i varandras professioner kring denna målgrupp som i slutändan kommer generera ungdomens bästa med skola på sitt sätt.