Elektrokonvulsiv terapi vid förstämningssyndrom - förödande eller livräddande för patienten? : En kvalitativ litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi har länge varit en behandlingsform inom psykiatrin som främst använts för patienter med förstämningssyndrom. Behandlingen är för många livräddande men påföljderna kan även vara förödande. I samhället finns ett starkt motstånd trots att behandlingen idag är en standardbehandling. Betydelsen av att undersöka patienters upplevelse av ECT är av stor vikt för att minska fördomar och stigmatiseringen gentemot behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av elektrokonvulsiv terapi. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där Fribergs analysmodell tillämpades vid dataanalysen. Databaserna Medline och CINAHL användes där 12 resultatartiklar analyserades från årtalen 2003–2023. Resultat: I litteraturöversikten framkom 3 kategorier och 7 underkategorier. Den första kategorin är “De inre känslorna”, som följs av underkategorierna “Skam”, “Oro” och “En sista utväg”. Nästa kategori är “Upplevelse av vården” med underkategorierna “Information” och “Bemötande” och “Beslut om ECT”. Den sista kategorin är “Upplevelse av behandling” som följs av underkategorierna “Positiva upplevelser” och “Negativa upplevelser”. Slutsats: Upplevelsen av ECT kan vara olika där patienten kan uppleva behandlingens effekt som positiv eller negativ, om patienten har känt skam relaterat till behandlingen eller om patienten har känt sig involverad i beslutsprocessen eller ej. Sjuksköterskan kan bidra till förändring i hur samhället betraktar ECT men även aktivt arbeta med utbildning om ECT för att reducera stigmatiseringen. Denna litteraturöversikt kan bidra till att ge sjuksköterskan en djupare förståelse för patienters upplevelse av ECT och reducera stigmatiseringen gentemot behandlingen.