Djurrättsorganisationers argumentation : En jämförande analys av argumentationsstrategier i texter från två djurrättsorganisationer

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka två svenska djurrättsorganisationers argumentation mot konsumtion av animaliska produkter. Materialet utgörs av 6 texter från Djurens Rätt och Djurrättsalliansen. Texterna handlar om tre olika djurslag: grisar, kycklingar och fiskar. Frågor som ställs är vilka språkliga argumentationsstrategier organisationerna använder sig av, vilka likheter och skillnader som finns i deras argumentation och om argumentationen skiljer sig åt beroende på vilka djur texterna handlar om. Argumentationsteori efter bland andra Björnsson m.fl. (2009) används som teoretiskt och metodiskt ramverk för studien. Analysen fokuserar på 5 språkliga strategier som används för att legitimera varför animalisk konsumtion ses som fel: orsaks- och konsekvensargument, exempelargument, auktoritetsargument, analogiargument och regelargument. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i de båda organisationernas sätt att språkligt argumentera mot konsumtion av animaliska produkter. En likhet mellan organisationerna är att ingen av dem explicit skriver ut att det är fel att konsumera djur; denna övergripande tes tas för givet. Djurens Rätt använder främst exempelargument för att legitimera varför det är fel att konsumera djur, medan Djurrättsalliansen i högre utsträckning använder sig av analogiargument, exempelvis jämförelser mellan djur och människor. Det märks också skillnad i hur argumentationen utformas beroende på vilka djurarter texterna handlar om, exempelvis innehåller båda organisationernas texter om fiskar färre känsloladdade analogiargument än texterna om landlevande djur som grisar och kycklingar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)