Anonyma vittnen i Sverige - Införandet av anonyma vittnens påverkan på rättssäkerheten

Sammanfattning: Med tanke på den ökade gängkriminaliteten i Sverige under de senaste åren har en stor debatt kring anonyma vittnen skapats och fått stor uppmärksamhet. Inte minst efter att vi fick en ny regering under hösten 2022 som genom Tidöavtalet har lovat att införa ett system med anonyma vittnen. Sverige är ett av de få länderna i EU som inte tillåter anonyma vittnen i dagsläget men det kommer sannolikt att ändras under kommande året. Anledningen till att regeringen vill tillåta anonyma vittnen för att bryta tystnadskulturen inom de kriminella nätverken och därmed ge möjligheten för vittnen som är rädda för att utsättas för hot och repressalier att ändå kunna vittna. Det är inte helt oproblematiskt att införa ett system med anonyma vittnen. Uppsatsen kommer ta upp och analysera möjligheten att vittna anonymt med hänsyn till rättssäkerheten och rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 EKMR. I Sverige har vi en del grundläggande rättsliga principer som kommer påverkas av införandet av anonyma vittnen. Uppsatsen tar upp dessa principer och sätter dem emot en eventuell bestämmelse om anonyma vittnen. Särskilt betonas kontradiktionsprincipen och den tilltalades rätt till en rättvis rättegång. Europadomstolens praxis och rekommendationer avseende anonyma vittnen tas även upp och analyseras. Genom att jämföra med Danmark och Norge, där möjligheten att vittna anonymt redan finns, analyseras effektiviteten och tillämpningen av sådana bestämmelser. Slutligen pekar uppsatsen på att införandet av anonyma vittnen i Sverige skulle medföra betydande förändringar och utmaningar för rättssäkerheten. Genom att ta hänsyn till Europadomstolens praxis och erfarenheter från andra länder bör en noggrann bedömning göras av om införandet av anonyma vittnen verkligen skulle vara lämpligt och i linje med de grundläggande rättsprinciperna. Den slutliga diskussionen framhåller att anonyma vittnen inte är en lämplig åtgärd med hänsyn till rättssäkerheten och effektiviteten av en eventuell reglering. Frågeställningarna besvaras med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.