Elevers upplevelser av accelerationslöpning – en fenomenografisk studie av rörelseförmågan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers kroppsmedvetenhet i accelerationslöpning med utgångspunkt i variationsteorin och sociokulturellt lärande. Följande frågeställningar formuleras:1. Vilka upplevelser får elever av att erfara en variation av sina kroppsdelars läge och rörelser i löpning?2. Vilken grad av kroppsmedvetenhet representerar upplevelserna?3. Vilka aspekter urskiljer eleverna i sin löpning?Tidigare forskning har visat att steglängden (Nagahara, Matsubayashi, Matsuo och Zushi, 2014), kroppshållningens läge (Kugler & Janshen, 2010) och armarnas rörelser (Grant et al. 2003) är avgörande för accelerationsförmågan. Det finns ett värde i att eleverna får möjlighet att urskilja dessa aspekter varpå dessa varierades. Eleverna lyckas inte bara urskilja dessa aspekter utan nästan hur hela kroppen arbetar i accelerationen. Elevernas utsagor visar sammantaget tre grader av kroppsmedvetenhet. Upplevelser om rumsliga relationer handlar om att urskilja hastigheten genom hur snabbt fasta hållpunkter närmas och passeras. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelser handlar om att urskilja den fysiska formen, vilken position kroppsdelar hålls i och hur dessa arbetar i accelerationen. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelsers påverkan på löpningen är en progression av föregående och handlar om att urskilja kroppsdelars påverkan på löpningen. Här hamnar den största andelen av elevernas utsagor vilket visar att eleverna är duktiga på att resonera om sina rörelser på ett fördjupat vis. Kroppshållningens läge och lutning framåt är den aspekt som fått högst antal utsagor och urskilda aspekter i kategorin om påverkan på löpningen. Det kan tolkas som att eleverna erfar kroppshållningen som allra viktigast i accelerationen. Eleverna lyckas urskilja nya aspekter under avslutande diskussion när de får resonera och fördjupa sig tillsammans. En del elever som uttryckligen inte har erfarit någonting kan känna igen sig i det som sägs och bidra till diskussionen. Det visar att sociokulturellt lärande är framgångsrikt för att få elever att bli kroppsligt medvetna. Eleverna har inte lyckats urskilja fotisättningens läge i förhållande till kroppen, för hur den aspekten kan varieras framgångsrikt krävs det mer forskning kring.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)