Healing, andlighet och nyreligiösa rörelser : En studie av de organisatoriska förändringarna inom Reconnective Healing

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att hitta en förklaring till varför andliga healinginriktningar med tiden upphör att kunna bedömas som andliga. Undersökningen tar avstamp i hypotesen att socialpsykologiska skäl ligger bakom. Den tidigare forskningen, gjord av Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, samt en tidigare uppsats skriven av undertecknad, behandlar därför socialpsykologi med koppling till rörelser. Arbetet undersöker healingorganisationen Reconnective Healing som tidigare kategoriserats som andlig men som nyligen genomgått organisatoriska förändringar. Forskningsfrågorna berör vilka förändringar som skett och vart organisationen idag kan placeras begreppsmässigt. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge samt Anton Geels och Owe Wikström samt deras begreppsdefinitioner av andlighet, sekt, kult, religion och nyreligion. Även teorier kring socialpsykologi, av Lars Svedberg och Björn Nilsson, presenteras. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer av Reconnective Healingutövare, samt komparativ analys. Resultatet visar att organisationen rört sig från andlighetsbegreppet och närmat sig begreppet nyreligion. De organisatoriska förändringarna tycks bottna i grundaren Eric Pearls vilja att minska pluralistiska synsätt inom organisationen genom att exkludera medlemmar samt strama åt regler och riktlinjer. Vidare tyder resultatet på att organisationer generellt kanske aldrig kan klassificeras som andliga då socialpsykologin inom gruppsammansättningar skapar faktorer som strider mot det mesta som definierar andlighet.