Covid-19-pandemins påverkan på motionärers motivation till fysiska aktivitet

Sammanfattning: Bakgrund: Våren 2020 spreds coronavirus över världen, Covid -19-pandemin var ett faktum, för att förhindra smittspridning gjordes flera samhällsanpassningar, mycket för att inte överbelasta sjukvården som vårdade de svårast sjuka. Restriktionerna ledde till begränsade möjligheter och ändrade förutsättningar till att utföra den fysiska aktivitet som motionärer vanligtvis genomför. Flera studier tyder på att nivån av fysisk aktivitet minskade under pandemin sett till befolkningen globalt. Eftersom fysisk aktivitet anses viktigt för hälsan så är det angeläget att se om och hur motivationen till fysisk aktivitet påverkades. Syfte: Syftet med studien är att undersöka coronapandemins påverkan och vad som karakterisera motionärers motivation till fysisk aktivitet före, under och efter pandemin för att generera en djupare förståelse kring ämnet. Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Ett strategiskt urval resulterade i tio respondenter som intervjuades enligt en intervjuguide. Ett kriterium för ett deltagande var att ha tränat på en träningsanläggning under minst ett år innan pandemin. Materialet som spelades in vid intervjuerna transkripterades, och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i teman, vad som karakteriserad motionärernas motivation innan, under och efter pandemin. Faktorer som indikerade påverkat motionärernas motivation var, rutiner i vardagen, utebliven träning, förändringen av träningsform samt mental påverkan. Slutsats: Resultatet i studien ger en fördjupad kunskap hur pandemin påverkade motionärers motivation under covid-19 pandemin. Det framkom att mängden fysisk aktivitet påverkades av restriktionerna då motivationen minskade för flertalet av respondenterna. Flera hinder ska övervinnas för att fysisk aktivitet ska genomföras, under pandemins restriktioner så tillkom ytterligare hinder. Vanor och struktur i vardagen bröts och påverkade motivationen till fysisk aktivitet. De respondenter som hade en inre motivation verkar ha bibehållet sin nivå av fysisk aktivitet bättre, och hittat strategier och lösningar till att utföra fysisk aktivitet, i jämförelse med de respondenter som hade starkare yttre motivationsfaktorer. Huvudfyndet i studien visar att tillhörigheten verkar vara det psykologiska behov som påverkar motivationen mest, jämfört med autonomi och kompetens. Flera respondenter (n=6) har haft mental påverkan i olika former som exempelvis oro för att bli smittad, eller inte kunna genomföra träningen. Sex månader efter restriktionerna hade flera respondenter (n=5) inte hittat motivation till att utöva samma mängd fysisk aktivitet som innan pandemin.