En kvalitativ metasyntes om unga anhöriga till demenssjuka föräldrar

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning mellan åren 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvårdares perspektiv på sin situation. Studien analyserar och beskriver även litteraturen kring det anhörigstöd som samhället erbjuder unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. De två frågeställningarna utgår från de unga anhörigas perspektiv på sin situation samt det anhörigstöd som samhället har att erbjuda denna målgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking på området i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och påfrestande situation till följd av vårdandet av den demenssjuka föräldern. De unga anhöriga upplever att de blir undanhållna information kring den demenssjuke förälderns diagnos. De unga anhöriga upplever även funderingar kring ärftlighet vilket leder till negativa tankar. Unga anhöriga upplever dessutom känslor av skuld och skam samt sorg till följd av förälderns insjuknande. De unga anhöriga upplever att den demenssjuka föräldern till viss del gått förlorad. Det ledde även till förändringar av roller i familjen som påverkade de unga anhöriga olika mycket. Upplevelsen av påfrestningar till följd av rollförändringen verkar även vara könsberoende, då kvinnor uppvisar fler negativa effekter av inträdandet av vårdarrollen än män. Påverkan var till stor del beroende av om de upplever ett fullgott stöd från vänner och övriga familjemedlemmar. Stöd som efterfrågas ska vara åldersanpassat och i form av att möta andra unga anhöriga i samma situation. I Sverige är det kommunerna som skall utforma stödstrategier till unga anhöriga vilket leder till att stödet kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken kommun de unga anhöriga är bosatta i.