Tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor - en studie av den pågående debatten

Sammanfattning: Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den pågående debatten kring en tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Assisterad befruktning är ett samlingsnamn för de metoder som finns för att avhjälpa ofrivillig barnlöshet och regleras i Sverige genom lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Frågan är aktuell eftersom riksdagen i mars 2012 gav regeringen i uppdrag att ta fram ett lagförslag som ska ge ensamstående kvinnor en sådan rätt. Ett sådant lagförslag ger upphov till rättsliga frågeställningar exempelvis vad gäller rättsligt föräldraskap och begreppet barnets bästa. Uppsatsen syftar dels till att analysera argumenten som framförs i den pågående debatten kring ensamstående kvinnors rätt till tillgång till assisterad befruktning i Sverige, dels till att undersöka hur begreppet barnets bästa bestäms i en sådan debatt. Uppsatsen undersöker också hur underliggande strömningar i samhället påverkar våra rättsliga normer inom detta område. Uppsatsen redogör för de former av assisterad befruktning som idag finns tillgängliga i svensk rätt och de rättsliga förutsättningarna för dessa. Vidare redogörs översiktligt för motsvarande regleringar i övriga nordiska länder. Genom granskning av riksdagsmotioner från 2011 analyseras de argument som framförs i debatten. De motioner som förespråkar möjligheten att ge ensamstående kvinnor tillgång till assisterad befruktning grundar huvudsakligen argumenten på att det annars är fråga om en otillåten diskriminering av ensamstående kvinnor. Vidare framförs att behandling redan finns tillgänglig utomlands och att det är tillräckligt för ett barn med en förälder. De som motsäger införandet av en sådan rätt till ensamstående kvinnor framför i huvudsak att ett barn har rätt till två föräldrar. Det saknas en applicerbar diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagen (2008:567) för ensamstående kvinnor som idag nekas tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Däremot kan argumentet om likabehandling ändå anses relevant. För barn som tillkommit genom assisterad befruktning i t.ex. Danmark och senare i livet vill söka sitt genetiska ursprung kan förutsättningarna vara annorlunda än i Sverige eftersom anonyma donatorer tillåts i Danmark. Sverige har en avvisande inställning till anonyma donatorer eftersom Sverige värnar barns rätt att söka sitt genetiska ursprung. Vidare har den i svensk rätt gällande utgångspunkten sedan lång tid tillbaka varit att ett barn har rätt till och behov av två föräldrar. Vad som anses vara barnets bästa förändras över tid och begreppet kan inte ges en generell innebörd. På området för assisterad befruktning får en bedömning utgå från en senare tidpunkt än den faktiska konceptionstiden, dvs. den generella bedömningen får utgå från vad som allmänt anses bäst för barn som redan finns till. Vägledning får inhämtas från närbesläktad lagstiftning och vägas samman med adekvat och aktuell forskning på området. Utifrån teorin om normativa grundmönster identifieras två motstående grundmönster på det normativa fältet för assisterad befruktning; huruvida familjebildning ska grundas på gemenskap eller på individualism. I vilken mån dessa grundmönster präglat lagstiftaren på området kan urskiljas genom de argument som historiskt sett framförts i lagstiftningens förarbeten.