Neutraliteten i koncernbidragsrätten - Med en jämförelse av den engelska koncernavdragsrätten i ljuset av EU-rätten

Sammanfattning: Möjligheten till förlustutjämning mellan skattesubjekt i en koncern ses av EUD som en skattefördel. Denna förlustutjämning kan ta sig uttryck på olika sätt varav Sverige inhemskt har valt ett system med koncernbidrag och Storbritannien ett system med koncernavdrag. Genom EUD:s avgörande från 2005, Marks & Spencer, var det inte längre tillåtet att endast erbjuda skattefördelen till bolag som enbart agerar på den inhemska marknaden. Storbritannien var det första land vars regler påverkades av förändringen och när de svenska reglerna ändrades togs inspiration från dels EUD:s och HFD:s avgöranden, dels de engelska ändrade reglerna. Både Sverige och Storbritannien valde att ge gränsöverskridande bolag rätt till förlustutjämning genom koncernavdrag. För Sverige innebär det ett nytt system att passa in i den svenska rätten, för Storbritannien innebär det en mindre justering och tillägg till de befintliga reglerna. Uppsatsen strävar efter att undersöka neutraliteten mellan de svenska koncernbidragsreglerna och koncernavdragsreglerna. Vid denna undersökning används en jämförelse med de engelska reglerna. EU-rätten är anledningen till att länderna gjorde ändringar i lagen och kommer undersökas för att ge en bakgrund till den gällande rätten. Då Storbritannien använder samma system med koncernavdrag i inhemska och gränsöverskridande situationer, och endast inskränker rätten till koncernavdrag i de gränsöverskridande situationerna så att de blir förenliga med EU-rätten, blir neutraliteten mellan de båda systemen stor. De svenska systemen har redan från början en svårare utmaning eftersom en så stor möjlighet till förlustutjämning som erbjuds inhemskt inte skulle vara rimlig i en gränsöverskridande situation. Varje godkänt koncernavdrag gör att Sverige förlorar en motsvarande storlek av den svenska skattebasen. Balansen måste därför vara välavvägd mellan neutraliteten och behovet av att beskydda den svenska skattebasen. Genom uppsatsens undersökningar befinns balansen vara relativt god men Storbritanniens gräns-överskridande lösningar visar att det finns möjlighet till förbättring. Några punkter i den svenska rätten skulle ge en större neutralitet och ändå beskydda den svenska skattebasen i tillräcklig utsträckning.