Aktörer på jordmarknaden : under första halvan av 1700-talet

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013)Karlstads universitet/Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013)

Författare: Anette Carlsson; [2020]

Nyckelord: ägande 1700-tal agrar uppbud;

Sammanfattning: Uppsatsen har två syften där det ena är att undersöka fördelning av jord i Väse härad under början av 1700-talet samt hur handeln med jord såg ut med avseende på aktörerna. Det andra syftet är att studera jordtransaktioner i Väse härad för att se om det finns några tidiga tecken på den agrara revolutionen. Eftersom undersökningsperioden (1700–1749) ligger före det som kallas den agrara revolutionen undersöks tre faktorer. Befolkningsökningen var svagt stigande med en liten ökning i Väse socken omkring 1750. Den var för liten för att ha någon betydelse i sig själv men om den sätts i ett större sammanhang skulle den kunna ge en indikation att något var på väg att hända. Social skiktning är en annan faktor som brukas ta upp i samband med den agrara revolutionens inledning. Det innebär att ny grupp av storbönder började växa fram vilka gjorde fler köp av jord utanför den egna släkten. Det har till följd att en mängd bönder fick minskade jordareal medan andra fick större egendomar. En polarisering bland allmogens bönder tog fart. Kommersialisering är ett tredje mått som undersöks i samband med den agrara revolutionen. Den innebar att någon, en bonde, brukspatron eller annan person, köpte upp jord för att kunna öka sin produktion. Även om inga tydliga tecken på den agrara revolutionen syns är frågan om det man kan se beror på det eller är en följd av brukspatronernas aktiviteter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)