[..] ”Nej, jag bestämmer nu, lyssna på mig nu!” [..] : En kvalitativ studie om barns olika positioner och hur de konstituerar makt och motstånd samt hur det i sin tur möjliggör för inflytande i rollek utifrån Klara Dolks tolkning av Michel Foucaults teori

Sammanfattning: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn positionerar varandra irollek och hur det skapar makt och motstånd. Syftet är även att bidra med kunskapom hur barns positioner skapar möjligheter och begränsningar i rollek. Studien tarinspiration ur Sheridan, Williams och Pramling Samuelssons (2014) artikel där detframkommer att barn i förskolan endast har strukturerade grupperingar 0.5–2 timmarom dagen. Det resulterar i många timmar om dagen i förskolan där barn självakonstruera sina grupper, även så kallad fri lek. Fri lek är en viktig del i förskolan ochskapar såväl möjligheter för barns utveckling likväl som det skapar begränsningarför barns utveckling. Skolverket (2022) lyfter att nästan 86% av Sveriges barn går iförskola där utbildningen utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket2018) där ett mål om att alla barn ska få lika stort inflytande i utbildningen finnsskrivet. Studien har genomförts med ett baklängesarbete med kvalitativ ansatsgenom deltagande observationer som metod. Baklängesarbete innebar att syfte ochfrågeställningar omformulerades efter att resultatet var fastställt (Klingberg &Hallberg 2021). Deltagande observationer innebar att vi var delaktiga i barnens lekoch samtidigt förde fältanteckningar. Resultatet i studien analyseras utifrån KlaraDolks tolkning av Michel Foucaults teori med tre teoretiska begrepp. Studiensinsamlade empiri visade på att barn positionerar varandra i fyra olika positioner ideras rollek. Resultatet visade även på hur makt och motstånd konstitueras i barnsrollek och hur barns positioner skapar möjligheter men även begränsningar för barnsinflytande i rollek genom makt, motstånd och normer (Dolk 2013). Slutsatsen blevatt barns positioner har olika möjligheter till inflytande i rollekar som baseras påmaktstrukturer som ofta är synliga för barn, men osynliga för pedagoger. Dettaskapar både möjligheter och begränsningar för barn som pedagoger i förskolanmåste vara uppmärksamma på.