Kriminalpolitik eller signalpolitik? – En komparativ studie av försvårande omständigheter vid straffvärdesbedömningen i svensk och dansk rätt

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Diskussionen om skärpta straff för våldsbrott har ökat i Sverige under de senaste åren, och det har i den kriminalpolitiska debatten förekommit utspel om att den danska modellen bör tjäna som förebild för svensk kriminalpolitik. Försvårande omständigheter vid bedömning av brottets straffvärde ger domstolen möjlighet att öka straffvärdet i vissa fall. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Sverige respektive Danmark valt att reglera försvårande omständigheter vid straffvärdesbedömningen samt att belysa likheter och skillnader mellan de båda regleringarna. För undersökningen används rättsdogmatisk metod och komparativ metod. Det konstateras i uppsatsen att det finns flera likheter mellan den svenska och danska regleringen. Båda bestämmelserna är produkter av den historiska utvecklingen, där punkter har lagts till i efterhand som reaktion på aktuella samhälleliga problem. Lagstiftaren har genomgående betonat vikten av legalitet och proportionalitet i förarbetena. Ett återkommande argument bakom en majoritet av lagändringarna är vikten av att markera mot en viss typ av kriminalitet genom att uttryckligen ange den som försvårande i paragrafen. Den största skillnaden mellan de båda regleringarna är att den svenska bestämmelsen saknar kvalificerade rekvisit, till skillnad från dess danska motsvarighet. Uppsatsen framhåller att den svenska bestämmelsen innehåller brister. Bestämmelsens brister är orsakade av en misslyckad lagstiftningsteknik. För danskt vidkommande noteras inte bristerna i lika stor utsträckning. Slutsatsen är att de bakomliggande tankegångarna till de båda regleringarna är adekvata, eftersom lagstiftaren ändrar bestämmelserna som reaktion på ett aktuellt samhälleligt problem. Det förekommer däremot brister i det praktiska genomförandet, då flera av ändringarna inte medfört någon skillnad i rättstillämpningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)