Alla är schyssta mot varandra här, det sitter liksom i
väggarna: en studie om ungdomars motiv till att besöka
fritidsgårdar

Detta är en Kandidat-uppsats från Luleå/Pedagogik och lärande

Sammanfattning: Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som
motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar.
Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan
göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga.

Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående
diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter
och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.
Otydligheten kring vad en fritidsgård kan vara och vad verksamheten kan
fylla för funktion är problematisk. Det finns en lång tradition av att
problematisera ungas fritid. Allt för ofta förknippas fritidsgårdar med en
plats där destruktiva stökiga pojkar samlas, där personalen ska förebygga
de sociala problem och de oönskade beteenden som finns i denna grupp. Allt
för ofta ses fritidsgårdsverksamhet som fram för allt en preventiv
verksamhet med starka sociala ambitioner. Denna studie lyfter istället fram
fritidsgården som en kreativ mötesplats med möjligheter för alla, där
fritidsledare fokuserar på det positiva och där ungdomar kan utveckla sig
själva och odla sina relationer.

Uppsatsen innehåller en historisk tillbakablick på varför det startades
ungdomsgårdar/fritidsgårdar, en beskrivning av fritidsgårdsverksamhetens
syfte och funktion idag och en beskrivning av begreppen förebyggande och
främjande.

Studien visar att fritidsgårdar idag kan vara en fritidsverksamhet som är
mer fri i sin karaktär än föreningslivets aktiviteter och därmed i högre
utsträckning tilltalar dem med en mer expressiv fritidsstil. En fritidsgård
kan vara ett öppet vardagsrum för ungas egna möten och samtidigt ett
aktivitetscentrum för spontana aktiviteter som man kan delta i utan krav på
medlemskap, långsiktiga mål, prestationer eller konsumtion. Här och nu kan
få stå i fokus. Det finns möjligheter till både spontana idrottsliga
aktiviteter och kreativt skapande av kultur.

Studien har genomförts som en fokusgruppstudie där ungdomar aktiva på tre
fritidsgårdar i Stockholmsregionen deltagit.

Denna studie bekräftar att fritidsgårdarna framför allt är arenor för
socialt umgänge där ungdomar ges tillfälle att utveckla relationer och lära
sig att umgås med andra. Lika viktigt för ungdomarna är att fritidsgårdarna
ger dem möjligheter att få delta på en bredd av fritidsaktiviteter utan att
det krävs långsiktigt engagemang eller någon form av medlemskap. För att
bli en attraktiv mötesplats är det också viktigt med trivsamma lokaler
utformade utifrån ungdomarnas behov och kultur. Ungdomarna betonar också
att det är viktigt att de ges möjligheter till delaktighet och inflytande
över verksamheten.

Denna uppsats vill beskriva vad en fritidsgård kan vara och samtidigt bidra
till diskussionen om om vilka mål verksamheten ska uppnå och hur
verksamhetens uppdrag kan formuleras.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)