Geocaching, nedskräpning enligt svensk lag?

Detta är en Kandidat-uppsats från Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad

Sammanfattning: Sammanfattning Geocaching är en sport och hobby som blir allt mer populär i Sverige. Antalet användare ökar ständigt och det finns inget som tyder på någon avtagande trend.  I Sverige finns Allemansrätten, som ger alla rätt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter så som geocaching utövas på platser långt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit så omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring ämnet geocaching belyses genom avsaknaden på publikationer samt att det uttrycks ett behov i de få skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, på grund av nedskräpning i vår omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskräpning eller ej. Studien baseras på en analys av relevanta rättsfall i ett nedskräpningssammanhang.  I ett fall har propositionen till nedskräpningsbestämmelsen för mindre nedskräpning utgjort grunden då det saknas relevanta rättsfall.    Studien visar att det föreligger flertalet prövningar bakom en nedskräpningsbedömning. Det visade sig att tillträde och insyn till nedskräpningen var viktig samt placeringen. En nedskräpning på känsliga och skyddsvärda platser där nedskräpning sker som dessutom inbjuder till ytterligare nedskräpning bedöms hårdare än annars. Den slutliga bedömningen var att en geocache inte kan räknas som en straffbar nedskräpning. Varje geocache är unik och rättslägen kan ändras därför kan inte slutsatsen appliceras likgiltigt i alla situationer och tider.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)