Kvinnors levda erfarenheter av sexualiserat våld : En kvalitativ studie av texter från #metoo med fokus på utrymme, ansvar & motstånd

Sammanfattning: Den här studien undersöker hur kvinnor i text skildrar sina levda erfarenheter av sexualiserat våld i samband med me too-rörelsen med inriktning på vilket utrymme det sexualiserade våldet får, hur ansvaret beskrivs för utövandet av det samt motstånd gentemot det. Valet av studieområde har uppkommit utifrån att vi uppfattat en stor kunskapslucka gällande forskning om kvinnors egna skriftliga återberättelser om levda erfarenheter av sexualiserat våld. Studiens fokus på utrymme, ansvar och motstånd grundar sig i att Isdal (2017) anser att synliggörande av sexualiserat våld är en av den viktigaste komponenten i bekämpandet av det. Coates och Wade (2007) menar att ansvar för våld i stor utsträckning beskrivs på ett tvetydigt sätt och att offrets motstånd ofta döljs.   Genom riktad och summerande innehållsanalys samt abduktiv ansats har texterna studerats. Resultaten visar att det sexualiserade våldet i genomsnitt ges 50 % av utrymmet i texterna, och att det verbala sexualiserade våldet är mest förekommande. Två typer av berättarstilar avseende hur skribenterna beskriver sina levda erfarenheter har noterats. I den första berättarstilen innehåller texterna längre beskrivningar kring bakgrund och följder av det sexualiserade våldet, medan den andra berättarstilen ger den levda erfarenheten av sexualiserat våldet en stor plats i texten i förhållande till övrigt innehåll.   Gällande ansvaret för det sexualiserade våldet förmedlar texterna direkt och indirekt att det både ligger på skribenterna, på personen som beskrivs som förövare samt på utomstående. Detta görs bland annat genom skribenternas sätta att beskriva det sexualiserade våldet på ett ensidigt eller ömsesidigt sätt. I regel tillskriver skribenterna personen som beskrivs som förövare subjektsposition, medan de själva ibland framställs som objekt och ibland som subjekt.                                                                                            Motstånd mot det sexualiserade våldet skildras i 94 % av de analyserade texterna i form av fysiskt, psykiskt, intellektuellt och/eller spirituellt motstånd. De olika typerna av motstånd benämns 353 gånger, där det fysiska motståndet är mest förekommande. Trots detta innehåller många av texterna uttryck av att skribenten inte anser sig ha gjort motstånd.   Samtliga texter synliggör mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Skribenterna säger ifrån genom att dela med sig av sina levda erfarenheter och synliggör på så sätt sexualiserat våld.